Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KD: Psykisk ohälsa måste tas på allvar

Psykisk ohälsa har blivit något av det moderna samhällets farsot.

Annons
Psykisk ohälsa. Många unga drabbas, enligt debattörerna, av ohälsa då de efter att ha tagit studenten beger sig ut i en hård verklighet.

En av fyra svenskar drabbas någon gång i livet. Det kan handla om ångest, depressioner eller självmordstankar. För många är det övergående, men för andra utvecklas problemen till livslånga följeslagare. Den psykiska ohälsan är dessutom fortfarande ofta belagd med skam, vilket gör att många anser sig behöva dölja problemen för sin omgivning. Därmed förblir många psykiska åkommor olösta, helt i onödan.

Därför satsar regeringen nu 870 miljoner kronor per år under perioden 2012 till 2016 för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg för dem som redan har drabbats. Det är en fortsättning på den stora psykiatrisatsningen, där regeringen sedan den tillträdde har skjutit till 3,7 miljarder kronor.

En viktig del av den kommande insatsen är en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som slöts nyligen. Regeringen och SKL har under de senaste fem åren tillsammans arbetat för att förbättra vården för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning.

Tillsammans har vi åstadkommit flera förbättringar. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har ökat. Kompetenssatsningar har gjorts på vårdpersonalen. Nya metoder har införts för att förebygga ohälsa.

Men vi är inte nöjda utan fortsätter vårt arbete för att ytterligare höja kvaliteten på vård och omsorg för dem som har drabbats av psykisk ohälsa.

Kroppslig ohälsa var industrisamhällets stora utmaning. På den punkten har det skett enorma förbättringar. Vår tids utmaning är i stället den höga psykiska ohälsan, inte minst bland ungdomar. Psykiatriska diagnoser är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning; svaren på hälsoenkäter och mönstret i läkemedelskonsumtionen pekar dessvärre i samma riktning.

Både regeringen och SKL har tagit fram långsiktiga handlingsplaner mot psykisk ohälsa. Regeringen har presenterat arbetets inriktning i handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa 2012-2016. Både regeringens och SKL:s handlingsplan prioriterar främst två grupper: Dels barn och unga som ligger i farozonen för att drabbas av psykisk ohälsa, dels personer som redan har svåra psykiatriska problem.

I ljuset av denna satsning är det av yttersta vikt att kommunerna i Västmanland och landstinget Västmanland tar till sig av budskapet och inser allvaret.

Pressen på våra unga är stor. Vi har precis sett ännu en studentavslutning efter vilken många unga ska ut i en hård verklighet, likväl som att många unga är i brytningstiden mellan grundskola och gymnasium (om de klarat kraven och har orken). Bilden av att hela tiden vara den perfekta människan står i bjärt kontrast till den lite för grå vardagen. Har man då inte den inre styrkan att stå emot kan det egna psyket bli ens värsta fiende. Det kan även bli fråga om flykt undan vardagen till de alltför lättillgängliga drogerna som erbjuder en falsk, men för många tilltalande, verklighetsflykt.

Det är allas vårt ansvar att ge våra unga möjlighet till en god framtid och när det inte blir bra, en väl fungerande stöttning så våra unga kommer in i samhället.

Utanförskap är en farlig väg för oss alla.

Maria Lindelöf, Kristdemokratiskt oppositionsråd i Västerås stad

Roy Cederbäck, Distriktsordförande Kristdemokraterna i Västmanland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons