Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KD: Värdegrunden saknas i utbildningsplanen

Annons
”så beter vi oss här”. Det är genom tydliga normer som arbetsro och en anständig studiemiljö skapas, skriver debattörerna.foto: scanpix

Till mina barn brukar jag säga: ”Om man vill ha en vän måste man va’ en vän”. Vår skola har ett huvuduppdrag, det är att utbilda barn och ungdomar och eleverna ska också formas till empatiska, sociala personer med ett samhälleligt ansvarstagande. Läraruppdraget är således fyllt av komplexitet och utmaningar.

Men skolans huvuduppdrag är inte två, utan ett. Vi kristdemokrater vill alltid betona helheten och att lärandet går genom värdegrunden. Mänsklig gemenskap kräver principer för att inte kollapsa. Vi hävdar att frågan om värdegrundsarbetet måste vara ett centralt uppdrag för skolan. Det är genom tydliga normer som arbetsro och en anständig studiemiljö skapas. Förutsättningarna för allt lärande direkt kopplade till skolsituationen.

I våras sedan läste jag en intressant ledarartikel i Dagens Nyheter skriven av Hans Bergström. Han skrev om pedagogikkultur och refererar till två holländska forskare;Diederik Stapel och Siegwart Lindenberg och deras forskningsresultat som presenterades i en artikel i tidskriften Science. I artikeln belägger Stapel och Lindenberg hur fördomar och diskriminering alstras av kaotiska miljöer, medan mer trygga och ordnade miljöer inbjuder till mänskliga möten.

Stapel och Lindeberg visar övergripande i sin forskning att när medvetna normer avsiktligen bryts av ett fåtal och inte längre efterlevs, leder det till att ett stort antal kommer att bryta mot ett flertal normer. Forskarna visar också på en intressant spridningseffekt, ett exempel som togs upp var att om graffiti accepteras i en miljö kunde även en ökning av cykelstölder kartläggas i samma miljö.

Bergström översätter forskningsresultatet till skolmiljön:” om till synes mindre normbrott accepteras av en skolledning, kommer stöket att växa. Inte nog med det, en växande vana vid att det är okej att skräpa ned, att buffas och ligga på golvet i korridoren, att skrika och kasta mat i matsalen etcetera, leder över till att det också blir mer okej att komma för sent till lektioner, att hänga i skolbänken, att vara ouppmärksam på vad läraren säger och att bilda gäng för att mobba kamrater.

Frågan om normer och ordning i en skola måste ses i sin fulla kontext. Ingripanden och regler som kan se futtiga ut isolerat, kan vara av stor betydelse för att upprätthålla en normstruktur och vana som bidrar till trygghet och en god lärmiljö. När sådana vanor blir de normala – ”så beter vi oss här” – medför de inte något hårt skolklimat utan raka motsatsen, en glad, tillitsfull och öppen atmosfär som främjar kreativitet, en miljö där lärare kan undervisa och elever lära.”

Jag tror att Hans Bergström har något synnerligen grundläggande att förmedla genom sin parallell mellan Stapel och Lindenbergs forskning om normer i allmänhet och ett mer riktat fokus mot dagens skolmiljö.

Det var med stor förvåning vi läste det nya förslaget till utbildningsplan, som försummar att lyfta fram hur viktigt värdegrundsarbetet är för att kunna forma en bra skolmiljö. Barnkonventionens fyra pelare, att alla barn har samma rättigheter, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att alla barn har rätt till liv och utveckling, att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad, borde väl ändå kunna införlivas i utbildningsplanen?

Det är också viktigt att skolan ger alla en möjlighet att utveckla förståelse för andra människors olikheter och omvärldens komplexitet samt genom en god värdegrund beaktas alla människors lika och unika värde.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons