Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klassklyftorna ökar i skolan

Annons

En av skolans viktigaste upp- gifter är att skapa jämlikhet i meningen att alla ska ha samma förutsättningar inför vuxenlivet oberoende av social bakgrund. Det handlar om att skapa lika möjligheter för alla, en klassisk liberal utgångspunkt.

Skolan i dag uppfyller inte det kravet.

Svensk skola nu för tiden utmärker sig genom att vi har färre läxor och prov, men mer skolk och skadegörelse än andra länder.

Vi vinner tävlingen om stökigaste klassrummen, inte den om läsning och skrivning.

När vi påpekar detta och kritiserar socialdemokraternas skolpolitik brukar det viftas bort med att det beror på 1990-talets nedskärningar och att Wärnerssonpengar och annat löser problemen.

Men folkpartiet presenterade i somras statistik, som inte redovisats tidigare, som visar att klass-klyftorna i skolan tydligt har ökat under just de år den socialdemokratiska politiken fått råda.

En analys av slutbetygen från årskurs nio visar att det under de senaste fem åren har skett en stor försämring av resultaten, mätt i andelen elever med tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet. Ur statistiken kan man också få fram föräldrarnas studiebakgrund. Då framträder ett tydligt klassmönster.

År 1999 var 3,1 procent av eleverna från hem med studietradition inte behöriga att fortsätta på gymnasiet.

Vid avslutningen på våren 2004 var denna siffra 3,3 procent, det vill säga i stort sett oförändrad. Men för elever som kommer från hem utan studietradition, det som förr kallades arbetarhem, var förändringen stor.

1999 var det 18 procent av dessa elever som saknade gymnasie-behörighet, 2004 hade den ökat till 23 procent. En ökning med 5 procentenheter på lika många år är en dramatisk förändring.

Vad beror detta på? Vi tror att det största misstaget som svensk arbetarrörelse har gjort är att tro att en skola fri från förväntningar och krav ska gynna de svagare eleverna. Man har förväxlat begreppet kravlöshet med snällhet och till och med påstått att mätningar av elevers kun-skaper skapar en "sorterings-skola".

Men det är ju socialdemokraternas skola som sorterar ut, eftersom den drabbar de svagaste eleverna mest. Det är inte för de starka elevernas skull som det är så viktigt med kunskapstester och ordning och reda på lektionerna, de klarar sig ändå.

Det är de andra barnen, som inte har samma krav eller stöd hemifrån, som behöver det mest. För om vi inte vet hur det ligger till, hur ska vi då kunna sätta in rätt stöd i rätt tid?

Klassresan börjar i klassrummet.

Sverige behöver en ny skola som ger alla elever lika möjlig-heter, oavsett social bakgrund. Sverige behöver en skola med fokus på kunskap.

Agneta Berliner

Sonia Kjellsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons