Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klimatanpassningar måste sätta fart

Nu när det har gått fem år sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen kom med sitt slutbetänkande har klimatanpassningsarbetet i Sverige fortfarande inte kommit i gång
ordentligt.

Annons

Det förs en bred debatt om hur vi ska minska våra utsläpp av klimatpåverkande gaser, men det nödvändiga klimatanpassningsarbetet har kommit i skymundan. Det är nu hög tid att regeringen och kommunerna på allvar börja arbeta med anpassningsfrågorna.

Klimat- och sårbarhetsutredningen kom fram till att temperaturen kommer att stiga mer i Sverige än det globala genomsnittet. Nederbörden kommer att öka i större delen av landet under höst, vinter och vår medan somrarna kommer att bli torrare och havsnivån kommer att stiga.

Detta medför en ökad risk för översvämningar, ras, skred, erosion och värmeböljor, vilket i sin tur kommer att orsaka skador på byggnader, vägar, eldistribution och dricksvatten. Redan i dagsläget orsakar naturskaderelaterade översvämningar samhället kostnader för hundratals miljoner kronor årligen.

I dag erbjuder den svenska försäkringsbranschen ett omfattande skydd mot översvämningsskador. Ersättning för översvämningsskador ingår i grundskyddet för alla fastighetsförsäkringar.

Detta innebär att alla konsumenter samt små och medelstora företag har ett gott

försäkringsskydd. Men om klimatanpassningsåtgärder inte vidtas och översvämningsskador inträffar regelbundet för vissa fastigheter

kommer det på sikt att bli svårt för försäkringsbranschen att fortsätta att erbjuda ett omfattande försäkringsskydd för översvämningsskador.

Flera åtgärder behöver vidtas för att skydda befintlig bebyggelse. Det krävs till exempel förbättrad dagvattenhantering, vallar som skyddar mot översvämningar, gröna tak som minskar inomhustemperaturen i byggnader och baktrycksskydd som hindrar avlopps-

vatten från att tränga in i utsatta fastigheter.

Kommunerna bör också se till att ny bebyggelse inte lokaliseras på olämpliga

platser och bör därför inte ge bygglov i områden där det finns risk för översvämningar, ras och skred, såvida inte förebyggande åtgärder vidtas. Det är också viktigt att kommunerna tar fram bestämmelser om lägsta nivå för golv i förhållande till vattendrag och VA-nät.

Samtliga kommuner bör även göra lokala klimat- och sårbarhetsanalyser. Dessa

analyser bör ligga till grund för klimatanpassningsplaner för att skydda befintlig bebyggelse och undvika att ny bebyggelse påverkas negativt av klimatförändringarna.

I vårt grannland Danmark är alla kommuner skyldiga att ta fram sådana handlingsplaner.

Klimatanpassning är komplicerat och många gånger kostsamt men kostnaderna blir ännu högre om vi väntar med att ta tag i problemet.

Det pågår viktig och användbar forskning om klimatförändringar och klimatanpassning i Sverige och runt om i världen. Ett exempel är Botkyrka kommun där IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en lokal klimat- och sårbarhetsanalys som kan användas för att identifiera riskområden vid ett förändrat klimat.

Ett annat är EU-projektet Green Clime Adapt där gröna verktyg för klimatanpassning

i Malmö utvärderas. På uppdrag av Svensk Försäkring har IVL Svenska Miljöinstitutet nyligen tagit fram en rapport om hur man kan

undvika skador som orsakas av baktryck i VA-nätet, vilka i dag står för cirka 80 procent av de naturskaderelaterade vattenskadorna.

Genom att ta ett aktivt grepp om anpassningsarbetet kan det svenska

samhället bli mer robust och tryggt. Att inte agera kommer att medföra stora kostnader för samhället och onödigt lidande för drabbade individer.

vd för IVL Svenska Miljöinstitutet

Christina Lindenius

vd för Svensk Försäkring

Tord Svedberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons