Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klyfta mellan ord och handling för demenssjuka

Annons

Birgitta Nilsson (fp) och Kent Ryberg (s) har givit snabba svar på mitt debattinlägg om demensvård. Birgitta Nilsson visar en god insikt i de dilemman som kan uppstå kring dementas behov. Kent Rybergs gedigna genomgång åskådliggör inriktningen mot kvarboende i hemmet. Valfriheten som grund framhålls dock av äldrenämndens båda representanter.

Utan massmedia som kommunikationskanal med Stadshuset ser svaren annorlunda ut. Om man alls får några. Trots telefonsamtal och ideliga påstötningar via e-post kan det ta långt över en månad. Kvarboendeprincipens giltighet i alla lägen hävdas av tjänstemän på olika nivåer.

Birgitta Nilssons och Kent Rybergs inlägg klargör en tydlig klyfta mellan politikernas riktlinjer och omsättandet av dessa i handling.

l Min erfarenhet är att en egenhändigt undertecknad ansökan om gruppboende inte godtas som ett uttryck för den dementes egen vilja.

l Min erfarenhet är att vare sig muntliga utlåtanden eller intyg från läkare om att den sjuke inte klarar ett eget boende beaktas.

l Min erfarenhet är att då felaktigheter i handläggningen påtalas för sociala nämndernas stab blir beskedet att handläggaren själv bedömer ärendet. Överklagandet av avslag om gruppboende överlämnas till länsrätten av samma handläggare om det har kommit in i laga tid. Inte ett ord sägs om skyldigheten att ta ställning till en eventuell omprövning.

Upplevelsen blir att man utsätts för maktutövning i stället för välgrundade bedömningar.

Birgitta Nilsson och Kent Ryberg har givit klara besked om var äldrenämnden står. Om denna debatt kan leda till att ansökningar om gruppboenden hanteras på det sätt de beskriver är det bra.

Gunilla Schiölde

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons