Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunal: Resursbrist är det stora problemet

Annons
Pengar saknas. Nedskärningarna i barn- och äldreomsorg är det stora problemet, inte frågan om vinstdrivna företag, menar Kommunal. foto: kenneth hudd/VLT arkiv

Du kan inte betala för en Skoda och förvänta dig en Mercedes. Så enkelt är det. Tyvärr verkar det så ibland när det handlar om barn- och äldreomsorg, att man genom något trolleritrick kan få mer välfärd trots ständiga nedskärningar i snart 30 års tid.

Det här är vad debatten borde handla om, ¿i stället diskuteras nästan uteslutande om vinst eller inte, privat eller offentligt, svart eller vitt.

De stora vinster vi ser i dag i vissa välfärdsföretag är så klart helt oacceptabla när det samtidigt finns stora hål och revor i vården och omsorgen. Men att tro att hela lösningen ligger i att säga ja eller nej till privata företag och/eller vinster är naivt. Dessa frågor är viktiga, men vi får inte i vår upprördhet för-¿minska problemet.

Det största hotet mot en bra välfärd för alla är inte vinsterna eller driftsformerna utan nedskärningarna. Under en lång tid har mycket av det välfärdssamhälle som byggdes upp under 1960- och 1970-talen raserats. Dessa nedskärningar påbörjades långt innan de privata aktörerna gjorde sitt intåg på välfärdsmarknaden och kommer i förlängningen att leda till katastrofala följder både för barn och äldre, våra medlemmar och för samhället i stort.

Exempelvis är det cirka 17 procent större barngrupper i förskolan i Västmanland i dag än det var 1985. Det är också tre gånger så många barn per anställd på fritids i dag än det var 1980. Inom äldreomsorgen är det om möjligt ännu värre. 100 000 personer har gått ner i arbetstid för att ta hand om sina äldre ¿anhöriga när äldreomsorgen inte räcker till. Listan kan göras lång.

Det är Kommunals medlemmar som jobbar i vården och omsorgen, både kommunalt och privat, som bär bördan av de krympande välfärdsambitionerna på sina axlar. De vänder ut och in på sig själva för att – trots dåliga förutsättningar – ge den omvårdnad som barn och äldre behöver. Många av dem älskar sina jobb men avskyr sina arbetsvillkor. Det är fort-¿farande svårt att få ett heltidsjobb, andelen otrygga korttidsanställningar har ökat liksom delade arbetspass och tät helgtjänstgöring.

Så vad blir följderna av denna utveckling och vem bär skulden?

Skulden är framförallt politikernas. Man har under lång tid prioriterat ner barnen, de sjuka och de äldre. Man har på senare år ofta använt de privata företagen för att skjuta ifrån sig ansvaret för nedskärningarna. Det finns kommuner som nästan tävlar om att driva äldreomsorg för lägsta pris. Man kan inte upphandla äldreomsorg för en spottstyver och sedan bli förvånad när den inte håller måttet.

Det är en tragisk och kortsiktig politik som slår fel. För det är inte bara moraliskt rätt med en bra välfärd, det är dessutom smart. En bra välfärd är en förutsättning för både arbets-linjen, utveckling och tillväxt.

Nu är det dags att kavla upp ärmarna och blicka framåt. Det får vara slut på de tusen stegens reträtt inom välfärden. Barn- och äldreomsorgen ska bli bättre än någonsin, inte en blek kopia av vad den varit. Därför vill Kommunal att:

1. Resurstilldelningen för välfärden ska öka. Riktade statsbidrag för att få upp bemanningen inom barn- och äldreomsorgen måste skapas. Dessutom måste statliga regler kring bemanning i välfärden skapas.

2. Förutsättningar för privata företag och vinster inom välfärden måste ses över och politikerna ta ett större ansvar. Kommunal kommer innan årets slut att presentera förslag på lösningar.

3. System som flyttar över kvalitetssäkringen för välfärdstjänsterna från folkvalda politiker till brukarna, som lagen om valfrihet (Lov), bör avskaffas. Att kvalitetsansvar för ¿välfärdstjänsterna ska läggas på barn och äldre är orimligt.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons