Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunerna ser olika ut

Annons

Det behövs en mer flexibel och anpassningsbar politik inom arbetsmarknadsområdet. Åtgärder och insatser som var effektiva på 1990-talet är många gånger i dag verknings-lösa. Lokala och regionala anpassningar behövs för att politiken ska bli effektiv.

En politik som är framgångsrik i tillväxtområden är inte lika lyckosam i andra delar av Sverige. Det som är bra i Botkyrka behöver inte vara bra i Gävle. Sverige ser helt enkelt olika ut. Staten ska dock ha huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Det är naturligt, då arbetsmarknadspolitiken är en del av den totala ekonomiska politiken.

I dag är cirka 360 000 personer antingen arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder. Dessutom har drygt 60 000 personer insatser på grund av någon form av arbetshandikapp. Arbetslösheten och den låga sysselsättningen är dagens utan tvekan största samhällsproblem. För att minska arbetslösheten behövs flera förändringar av den nuvarande arbetsmarknadspolitiken.

Vi är kritiska till den starka centrala styrning av arbetsmarknadspolitiken som i dag bedrivs av regeringen och utförs av Ams. Med en sådan politik kan inte de olika regionala och kommunala förutsättningarna vändas till framgångsfaktorer. Följden blir svårigheter att få enskilda i arbete samtidigt som förtroendet för åtgärderna sjunker bland de arbetslösa.

Vi menar att det krävs en ny ordning mellan staten och kommunerna på arbetsmarknadsområdet.

Ett lokalt inflytande har inget värde i sig. Det som avgör om ett sådant perspektiv ska bli framgångsrikt är möjligheterna att samordna politikområden för att skapa tillväxt och öka sysselsättningen. Om lokala aktörer agerar kortsiktigt och motstridigt motverkar de varandra. Regeringens mål med färre i arbetslöshet, mindre sjukskrivningskostnader och minskat försörjningsstöd är inte samordnade och blir alltför ofta motarbetande mål. Ett bättre övergripande mål som skulle samordna insatserna är målsättningen att öka förvärvsfrekvensen.

Konkret menar vi att följande förändringar behövs:

* Kommuner och regioner är olika. I rimlig omfattning måste dessa olikheter återspeglas i möjligheterna till variation i åtgärder och insatser. Vissa kommuner har stor ungdomsarbetslöshet, vissa behöver i högre grad kompetensinsatser. I dag finns ingen sådan flexibilitet.

* I varje kommun finns i dag en statlig arbetsförmedlingsnämnd med kommunal majoritet. Dessa nämnder har inga möjligheter att fatta beslut. Nämnden består av representanter för de aktörer som finns inom arbetsmarknadsområdet både lokalt och regionalt. Att gemensamt diskutera lösningar av strategisk karaktär jämsides med mer akuta operativa uppgifter är avgörande när det gäller att föra en framgångsrik politik. Utan en möjlighet att sedan ta de nödvändiga besluten blir diskussionerna många gånger verkningslösa.

* Det behövs långsiktiga åtgärder inom arbetsmarknadsområdet för att de ska få effekt. På så sätt kan arbetsmarknadspolitiken bli en del av en samlad lokal politik. Arbetsmarknadspolitiken präglas i dag i för hög grad av tvära kast, ta exempelvis ungdomsarbetslösheten. I dag finns det jämförelsevis stora resurser för denna grupp, för något år sedan var det både brist på medel och åtgärder. Vi har full förståelse för konjunkturskillnader inom arbetsmarknadspolitiken, men det måste samtidigt bedrivas en politik som har ett längre perspektiv. Inte minst viktigt är det för kommunerna, då de har ett ansvar för utsatta grupper som alltid har det svårt på arbetsmarknaden.

* Utbildningsinsatser är ett svårdefinierat begrepp där resurserna ibland finns inom arbetsmarknadsområdet, men där också kommunerna tar ett ansvar utifrån vuxenutbildning. Vi menar att det inom utbildningsområdet måste till en samordning av resurserna för att dessa ska få maximal effekt.

Vår uppfattning är tydlig. Sverige ser olika ut. Den uppfattningen måste få genomslag inom arbetsmarknadspolitiken. Trots vår kritik finns det i vissa kommuner möjlighet till en lokal anpassning och variation av insatserna. Många gånger beror det på ett väl utarbetat samarbete där arbetsförmedlingen och kommunerna jämställt kan mötas. Låt oss ta fram dessa goda exempel och gemensamt lära av dem!

Det är dags nu att släppa de gamla låsningarna och se över hur vi tillsammans kan skapa förutsättningar och utveckla åtgärderna mot arbetslösheten.

Ulla Persson

kommunalråd (s) Västerås

Besim Aho

1:e vice ordförande i social- och arbets-

marknadsnämnden (s) Södertälje

Carina Blank

kommunalråd (s) Gävle

Ann-Sofie Bornemar

kommunalråd (s) Eskilstuna

Rita Eklund

kommunalråd (s) Norrköping

Stavros Giangozoglu

kommunalråd (s) Uppsala

Bosse Johansson

kommunalråd (s) Botkyrka

Peter Persson

kommunalråd (s) Jönköping

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons