Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunministern (KD): Välfärden prioriteras i krisen

Sedan september 2008 har den globala finanskrisen och den efterkommande lågkonjunkturen varit en realitet för oss alla.

Annons

Under mina resor i Sverige under våren 2009 har jag träffat många företagare som beskrivit hur det första halvåret 2008 var det bästa i företagets historia medan det fjärde kvartalet 2008 var det sämsta. Konkursen i Lehman Brothers den 15 september 2008 gjorde att företag över hela världen över en natt fick svårt att låna pengar. Därmed drabbades svensk exportindustri hårt. 

Problemen i exportindustrin har nu spridit sig till andra sektorer. Även våra kommuner och landsting påverkas av krisen och lågkonjunkturen. Skatteunderlaget väntas nu öka med 0,6 procent nominellt enligt regeringens vårproposition 2009 vilket kan jämföras med 5,0 procent 2008. Det är ändå viktigt att notera att det ökar till skillnad från hos många företag som under slutet av 2008 fick uppleva försäljningsvolymer i fritt fall. 

För att klara krisen arbetar regeringen hårt för att såväl slå vakt om medborgarnas välfärd som om statens finanser. De åtgärder regeringen vidtagit för ökad stabilitet på finansmarknaden (insättningsgaranti, garantiprogram, kapitaltillskottsprogram) har lett till att läget på finansmarknaden förbättrats sedan hösten 2008. För att underlätta bostadsbyggandet har regeringen beslutat att Statens bostadskreditnämnd från den 1 juli får utfärda statliga garantier också under själva byggtiden som visat sig vara särskilt svårt att finansiera för bankerna. Det kan vara ett viktigt steg i arbetet med att få till stånd ett ökat byggande av framförallt hyresrätter. 

För medborgarnas välfärd som kommuner och landsting ansvarar för finns ett samhällskontrakt. Svenska folket betalar internationellt sett hög skatt och i utbyte måste man kunna räkna med en god hälso- och sjukvård, omsorg för våra äldre och omsorg och skolgång för våra barn och unga. Välfärden får inte brista för då brister kontraktet mellan svenska folket och de folkvalda. 

Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen valt att skjuta till 17 nya miljarder till kommunsektorn (kommuner och landsting) 2010–2012. Detta utöver det ekonomiskt kraftigt utökade utrymme kommuner och landsting gavs i budgetpropositionen för 2009. Tillskottet innebär att förutsättningarna att värna välfärdens kärna kraftigt förbättras även om vi inte kan utgå ifrån att kommuner och landsting skulle kunna gå helt opåverkade genom lågkonjunkturen. För Västmanlands läns landsting del handlar det om ytterligare 138 miljoner kronor under hela perioden varav 57 miljoner kronor betalas ut i december i år. För samtliga kommuner i Västmanland handlar det om ett totalt tillskott på 321 miljoner kronor. För Västerås kommuns del handlar det om 173 miljoner kronor under perioden varav 71 miljoner betalas ut i december i år. 

Trots att skatteunderlaget är den klart största inkomstkällan för kommuner och landsting är de knappa 20 procent som statsbidragen utgör en inte oväsentlig del av kommunernas intäkter och dessa är avsedda just för att säkra välfärden. 

Att vara kommun- och landstingspolitiker är ett förtroendefyllt uppdrag som kräver ledarskap. När tillväxten är god och kommunerna får höga skatteintäkter kan det vara frestande att satsa på projekt som ligger något utanför kärnverksamheten. I dessa tuffa tider måste kommunpolitiker också kunna visa ledarskap genom att prioritera bland de verksamheter man bedriver. I den prioriteringen måste välfärden i äldreomsorgen, barnomsorgen, skolan och vården sättas högst. 

Vi är nu mitt inne i en djup lågkonjunktur och ingen kan i dag förutse dess djup och omfattning. Därför är det oerhört viktigt att ha fortsatt starkt grepp om de offentliga finanserna. I Lettland har budgetunderskotten nu lett till att man säljer och stänger sjukhus. 

Det vore djupt olyckligt om vi 2009 inte kunde låta bli att göra de misstag vi gjorde på 1990-talet och dra på oss stora budgetunderskott som ökar skuldsättningen för våra barn och barnbarn och gör statsskulden dyrare. Oppositionens förslag i den riktningen är ett hot mot såväl de offentliga finanserna som välfärden. 

Mats Odell

kommun- och finansmarknadsminister

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons