Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kosmetiska förändringar av sjukförsäkringen räcker inte

Annons
Söndervärkta. Trots att de orsakar stort lidande och försämrar arbetsförmågan avsevärt, är smärt- och symtomdignoser lågstatusdiagnoser inom den medicinska professionen, till stor del därför att de främst drabbar kvinnor, skriver debattörerna. foto: scanpix

Den nye socialförsäkringsministern Ulf Kristerssons (M) planer på att se över sjukförsäkringen är klart otillräckliga. Han utlovar en granskning ”med förstoringsglas”. Men när det nu står klart att det gigantiska experimentet med sjuka människor har misslyckats, är det inte detaljerna som ska förändras – hela systemet måste göras om.

De mest uppenbara avarterna i sjukförsäkringsreformen har börjat bli tydliga. Medierna har berättat om hundratals personer som har drabbats av orimliga konsekvenser av reformen – exempel som bara är toppen på ett isberg. Samtidigt visar myndighetsrapporter att målet att få de utförsäkrade i jobb totalt har misslyckats. Färre än tre procent har fått arbete på den ordinarie arbetsmarknaden och tiotusentals svårt sjuka har ställts i en ohållbar situation. Opinionen börjar vända.

I det läget har de mindre partierna inom Alliansen krävt att man ska ”slipa bort kanterna” i sjukförsäkringen och Ulf Kristersson lovar att granska regelverket. Tydligen hoppas man att opinionen låter sig nöja med att några av de mest uppenbart omänskliga detaljerna rättas till.

Det gäller att desarmera frågan innan vanliga friska förstår att också deras hela ekonomi kan rasa samman som ett korthus om de själva drabbas av sjukdom. Detta var skälet till att man införde den allmänna sjukförsäkringen. Om alla förstår att de i morgon själva kan tillhöra gruppen ”bidragstagare” och ett år senare ”utförsäkrade”, så försvinner troligen stödet för de pågående förföljelserna av sjuka människor.

Vi som själva är drabbade, eller lever bland drabbade, ser hur de nuvarande sjukförsäkringsreglerna förvärrar det problem de var avsedda att lösa. Dessutom har de utvärderingar som har gjorts av reformen bevisat misslyckandet. De långvarigt sjuka är mycket sjukare än regeringen hade trott. Över hälften av dem som utförsäkrades vid årsskiftet har nu kommit tillbaka till sjukförsäkringen, många med kraftigt försämrad hälsa. Av resten är det ytterst få som klarar ett jobb.

Botemedlet mot sjukdom är alltså inte arbete. Botemedlet är bättre sjukvård och rehabilitering!

Problemet är att den allra största majoriteten av de sjuka inte får den vård de behöver. 70 procent av de långvarigt sjukskrivna – huvudsakligen kvinnor – har sjukdomar som sjukvården och den medicinska forskningen i stor utsträckning negligerar.

Trots att de orsakar stort lidande och försämrar arbetsförmågan avsevärt, är smärt- och symtomdignoser lågstatusdiagnoser inom den medicinska professionen, till stor del därför att de främst drabbar kvinnor. Det gäller bland annat utslitning av rörelseapparaten, fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, reumatiska sjukdomar och psykiska diagnoser. Den enskildes lidande och funktionsnedsättningar är ofta lika stora som hos cancersjuka i slutskedet eller aidssjuka.

Skillnaden är att dessa sjukdomar inte är lika snabbt och dramatiskt är livstidsförkortande. Vården av dessa grupper kräver långvariga och tålmodiga insatser, och ger ingen hjältegloria som till dem som med kniven snabbt lyckas skära bort det onda.

Tvärt om avfärdas dessa svåra sjukdomar av somliga ofta som ”kärringsjukdomar” en inställning som också har smittat sjukförsäkringssystemet. Kvinnors sjukdomar och lidande anses inte vara ”riktiga” sjukdomar, och anses därför kunna bekämpas genom att helt enkelt friskskriva de drabbade.

När nu misslyckandet av den teorin har blivit så uppenbar, är det dags att ta itu med problemet i stället för att förneka det. Satsa på forskning, vård och medicinsk rehabilitering av de förbisedda sjukdomsgrupperna!

Det går inte att lagstifta bort sjukdomar. Men med rätt insatser går det mycket ofta att bota eller lindra dem.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons