Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KR: Utlandssvenskar kan få egen valkrets

En enig utlandskyrkoutredning inom Svenska kyrkan föreslog den 10 juli att utlandssvenskar äntligen ges rösträtt i valet till kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, detta genom brevröstning.

Annons

Dessutom presenteras en annan nyordning, något de folkvalda i riksdagen ännu

vågat sig på: att inrätta en ny egen valkrets med representation för kyrkomedlemmar/medborgare bosatta i utlandet. Totalt två av kyrkomötets 251 platser viks därmed till kyrkotillhöriga bosatta och mantalsskrivna utanför Sverige.

Utredningen, vilken skickligt letts av kyrkans tidigare generalsekreteraren, före detta försvarsministern Leni Björklund (S), vågar därmed vara framtidsinriktad i syfte att öka delaktighet och engagemang för alla i Svenska kyrkan.

Alla de utlandssvenskar som ansluter sig till någon av de 45 utlandsförsamlingarna runtom i världen, föreslås alltså få nu en egen valkrets, egen representation och blir sedda i kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet. Grundprincipen är att rösträtten gäller alla medlemmar från 16 års ålder, oavsett om de bor in-

eller utrikes. Utredningens förslag ska behandlas av nästa års kyrkomöte i Uppsala med tänkt ikraftträdande den 1 januari 2011.

Utredningen föreslår också att utlandsboende svenskar ska ta ansvar för sin kyrka genom att betala en mindre årlig avgift till Svenska kyrkan motsvarande den avgift alla betalar till kyrkans gemensamma åtaganden på nationell nivå.

Under Svenska kyrkans ”regering”, kyrkostyrelsen, inrättas Rådet för utlandskyrkan med nio ledamöter, inklusive ärkebiskopen av Uppsala som självskriven ordförande. Ett synnerligen viktigt uttryck för utlandsmedlemmarnas delaktighet och inflytande blir att företrädare för utlandskyrkoförsamlingarna ska inneha hälften av de övriga åtta platserna. Utlandssvenskarna blir därmed sedda och bekräftade på ett helt annat sätt än i dag.

Svenska kyrkan kan på så sätt bli en föregångare för samhället och det allmänna politiska systemet när det gäller utlandssvenskarnas situation och inflytande. Om utredningens enhälliga förslag förverkligas till 2011 är det inte otroligt att detta får konsekvenser för synen på hur riksdagsvalen ska genomföras i framtiden i ett läge med allt fler svenskar bosatta i utlandet.

Här visar vi på en modell för hur detta skulle kunna lösas för Svenska kyrkan och som den svenska staten skulle kunna ta efter. Sedan lång tid tillbaka upplever nämligen den växande gruppen av 400 000 utlandssvenskar problem med att sakna direktrepresentation i riksdagen på samma sätt som de som är folkbokförda i landet.

Föreningen Svenskar i Världen har länge uppmärksammat detta och driver kravet påegen valkrets. Cirka fem procent av valmanskåren till riksdagen bor i dag utanför landets gränser, men saknar samma förutsättningar för påverkan som länen utan en egen valkrets och representation för sina särskilda behov.

Utlandskyrkan ett uttryck för en framtidsinriktad verksamhet för kristet trosliv inom Svenska kyrka. Den är i dag den enda del av Svenska kyrkan som tydligt växer i gudstjänst- och övrigt församlingsdeltagande samt engagemang. Fler och fler svenskar väljer inte bara att resa och vistas allt längre tid i utlandet, utan också att bosätta sig där för studier, internationella uppdrag, företagande eller pensionärsliv eller till följd av äktenskap med någon från ett annat land.

Nu är utlandskyrkan beredd att gå före även i ett annat avseende. Vågar riksdagen och den svenska staten det också?

Lennart Sacrédeus

ledamot i utlandskyrkoutredningen,

förstanamn till kyrkomötet i Västerås stift

Kurt Hedman

förbundsordförande

båda är ledamöter i kyrkomötet och företräder nomineringsgruppen

Kristdemokrater i Svenska kyrkan (Kr)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons