Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

L Jansson: Ledarskap är konsternas konst

Annons
Intet nytt under solen. Frågan om ledarens roll var aktuell redan för 3 000 år sedan, skriver Lennart Jansson.foto: scanpix

Det finns knappast något ämne som diskuterats så intensivt som ledarens roll till exempel inom näringsliv, förvaltning och inte minst inom politiken. Redan för snart 3 000 år sedan var frågan aktuell, bland annat under kung Salomos tid (973-943 före Kristus). Boken om Salomos principer (1994) är i hög grad läsvärd för politiker och andra ledare. Intet nytt under solen.

Det kan vara värt att närmare definiera ordet politik som läran om samhället och dess funktioner. I överförd betydelse talas om slughet och beräkning, en uppfattning som inte är ovanlig bland människorna.

Erfarenheten har lärt mig att det är svårt att finna den perfekta ledaren, den som uppfyller alla krav som ställs. Å andra sidan är det nog lika svårt att hitta den perfekta medarbetaren.

Ledarskap innebär i regel en kompromiss på gott och ont. Den franske liberalen Servan-Schreiber har sagt att företagsledning är en konst, den mest kreativa av alla. Den är rent av konsternas konst. Konsten att organisera den skapande begåvningen, kanske en av de bästa beskrivningarna av ledarskapets innebörd. Ett annat, för mig okänt namn, har yttrat att en ledare, förutom att ha erfarenhet och mod, måste älska människorna.

I VLT har publicerats ett antal mycket intressanta artiklar om chefsrollen, men det skulle nog vara bra om också medarbetarnas ansvar belystes. Med min industriella bakgrund är det naturligt att jämföra ledarskapets utövande inom politiken och näringslivet.

En viss kritik är nog motiverad till exempel tillsättandet av styrelseledamöter, som ofta kan beskrivas som pryoelever, snarare än kompetensbärare.

Allvarligare ändå är att många politiker struntar i att bemöta den kritik som som framkommer i debattartiklar. Hur skall vi få en levande dialog med medborgarna med en sådan attityd? I detta fall har politikerna mycket att lära av ledarna inom näringslivet. En organisation, där man inte lyssnar, vittnar om förakt för demokratin och allvarliga brister i ledarrollen.

Dessa två exempel visar på en stor skillnad mellan tillämpningen av ledarrollen inom politiken och näringslivet. Inom sistnämnda sektor uppvisar de senaste decennierna en klar tendens att ”sätta kunden i centrum”. Inom politiken saknas i regel motsvarande ambition, nämligen att sätta väljarna i fokus.

Att förändra synen på ett dynamiskt ledarskap måste nog växa fram bland politikerna bland annat för att engagera medborgarna. Att inte lyssna på människorna är att täppa till demokratins andningshål.

Oavsett om det gäller en ledare inom politiken eller inom näringslivet har styrelserna till uppgift att utse och, när nödvändigt, avskeda ledaren, en av ledarskapets svåraste uppgifter. Nuvarande debatt om politikens svårigheter att styra tjänstemannaorganisationen Proaros är ett gott exempel på svag-heten i den politiska styrningen.

I ett globalt perspektiv råder det brist på kvalificerade ledare. När ledarskapet förvandlas till despotism får det skrämmande konsekvenser. I vissa länder gör politiken mer skada än nytta. Vi i Sverige ska vara tacksamma att vi har många skickliga ledare, men vi får aldrig upphöra att ta tillvara nya idéer eller vara mottagliga för kritik. Ett kvalificerat ledarskap är den viktigaste förutsättningen för ett positivt framåtskridande.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons