Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lågvattenmärke om hemlösheten

Annons

Mona-Britt Källbäck och Jan Rejdnell (MBK) har lyckats skriva ihop ett lågvattenmärke i debatten om de hemlösa. De slår mot allt och alla (inklusive moderaterna) men deras argument är snarast floskler.

Att exempelvis hemlösheten skulle bli större i Västerås är ett eget påhitt. Den senaste nationella redovisningen visade att antalet hemlösa i Västerås är lägre än i jämförbara städer. Inte 250 utan 199 personer enligt Socialstyrelsens sätt att räkna. Av landets 16 största kommuner var det bara tre (Lund, Borås och Sundsvall) som hade färre hemlösa per 10 000 invånare än vad vi hade. Vi hade 15 hemlösa i den jämförelsen medan kommuner som Stockholm och Göteborg hade 50 respektive 54 per 10 000 invånare. Helsingborg hade 45, Malmö 35, Örebro 31, medan vår grannkommun Eskilstuna hade 36 hemlösa per 10 000 invånare. Alltså mer än dubbelt fler än vad vi hade.

Att Västerås har lägre andel måste naturligtvis tillskrivas det goda arbete som görs i staden, både av socialarbetare men även av frivilliga krafter. Vi har flera olika boendealternativ varav de flesta har fullt nästan jämnt. Däremot borde våra akut- och korttidsboenden haft bättre beläggning när vintern varit längre än vanligt!

IFN har ett fokus på de sämst ställda, det 40-tal som ibland räknas som uteliggare. Det är bland annat den gruppen som finns med när vi nu utanför tätorten ska bygga ett boende för personer med blandmissbruk och psykiska besvär.

För personer som inte trivs eller fungerar i kollektiva boendeformer vill vi placera ut små röda stugor som parvisa individuella lösningar för åtta personer. Det är inte alls "baracker" som MBK vränger till det, utan små trevliga röda stugor där de boende får tillsyn och stöd i olika omfattning. Det blir uppenbart att MBK bara vill "snacka skit" och försvåra det som görs. Deras bristande kunskap och unkna människosyn avslöjas även när de talar om "hopplösa fall" - vilka är de?

Frågan är vad som driver dem och andra som far runt i Västerås och agiterar mot allt vad kommunen gör. Som ett avslöjande exempel försöker personer från en sida av staden väcka och motivera personer i andra delar av Västerås att protestera mot utplaceringen av de så kallade modulerna.

Nej, jag vill nog påstå att arbetet kring missbruksfrågorna drivs seriöst i Västerås. Allt från det förebyggande arbetet i skolorna och på fritids, till de direkta ingripanden vi gör kring ungdomar som använder alkohol och narkotika och i förlängningen allt stöd som vuxna med missbruksproblem får genom kommun och landsting.

Att tvång via LVU (lagen om vård av unga) ökar är delvis en följd av att vi nu har större ungdomskullar än tidigare. Naturligtvis finns det missbruk med i många ärenden men det är inte hela förklaringen till att LVU behövs. Barn far illa på olika sätt i sina familjer. Unga kvinnor utsätts för hedersrelaterat våld och omhändertas för att ges skydd. Ungdomar, precis som vuxna, mår psykiskt illa, dricker alkohol, skär sig, slår andra och gör brott av olika karaktär.

Varje individ behöver stöd och hjälp utifrån sin situation. Det finns inte en Jeppe lik alla andra. Har vi tio olika jeppar krävs tio olika lösningar, så dra inte alla över en kam, Källbäck och Rejdnell!

Mats Ericson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons