Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läkare: Förbjud rökning på betald arbetstid

Annons

Det har gått två år och fyra månader efter lagen om rökfria serveringslokaler. Luften är renare, maten smakar bättre och kyparen hostar mindre!

Tobaksbruket går ned på grund av lagen vilken innebär minskat lidande och att skadorna och kostnaderna för individ och samhälle minskat och fortsätter att minska. Nu måste Sverige följa EU och gå vidare mot helt rökfria arbetsmiljöer. Första steget bör ske inom den kommunala sektorn.

I en studie från Örebro har det nyligen visats att rökfri arbetsmiljö för serveringspersonal verkligen innebär minskade besvär och förbättrad hälsa. Ett år efter det att lagen infördes kunde man mäta en klar minskning av exponeringen för tobaksrök. Effekten på personalen blev en halvering av symptom i slemhinnor i ögon, näsa och luftvägar.

I Europa sker uppmuntrande förändringar genom att flera länder inför olika grader av rökfria arbetsplatser och zoner. Denna utveckling sker i Irland, Norge, Italien, Malta, Sverige, Skottland, England och i Danmark. Man kan fråga sig om EU är på väg att bli världens första stora rökfria zon.

Men ledamöterna i EU-parlamentets miljöutskott vill gå ännu längre och föreslår för EU:s framtida tobakspolitik; totalförbud mot rökning på arbetsplatser, strängare regler för tobakstillsatser och en ordentlig undersökning av tobakens kostnader på sjukvården.

Skälen för att gå vidare och skärpa nuvarande policy när det gäller rökning på arbetsplatser är flera. Rökning är fortfarande den enskilt största orsaken till sjukdom och förtida död.

Exponering för andras tobaksrök, även under kort tid, har också dokumenterade effekter på hälsan. Rökning och dess effekter orsakar kostnader för individ och samhälle. Sjukskrivning i rökrelaterad sjukdom kostar varje år 18 miljarder kronor i Sverige.

En rökande arbetstagare beräknas kosta, genom extra sjukdagar och rökpauser, sin arbetsgivare 30 000 kronor mer årligen än en icke-rökare.

För samhällets tobaksförebyggande strategi är rökfria arbetsmiljöer viktiga. Att stödja vuxna till rökstopp kan ge effekter även på ungdomars rökning.

En rökfri arbetstid påverkar alltså även möjligheten att - som föräldrar, mor- och farföräldrar och ungdomsledare - bli bättre förebilder och positivt bidra till samhällsopinionen.

De som arbetar professionellt inom kommunen är ofta förebilder för ungdomar inom skolan, men denna aspekt kan sannolikt även ses inom olika former och med hälso- och sjukvård. För arbetsgivaren ger en rökfri arbetsmiljö en signal om en god personalpolitik som tydliggör arbetsgivarens ansvar och framför allt möjligheter att stödja rökande anställda att minska eller avsluta sin rökning.

Det personliga beslutet att sluta röka påverkas av en stödjande arbetsmiljö och en professionell företagshälsovård. Denna minskning av aktiv rökning främjar också alla arbetstagares rätt enligt tobakslagen att slippa passiv rökning.

Därför anser undertecknade att nästa steg i denna utveckling mot rökfria arbetsplatser fokuseras på Sveriges kommuner. Det finns redan en strävan i landets kommuner att gå i landstingens fotspår, att få fram en tobakspolicy där rökfri arbetstid ingår.

Många kommuner och andra arbetsgivare har redan sina regler om var man röker eller inte, men strävan bör nu vara rökfri

arbetstid - att man avstår från rökning på betald arbetstid.

I landstingsvärlden med 270 000 anställda är det få som i dag på allvar invänder mot principen att vi är tobaksfria i arbetet och i mötet med patienten. Om nu kommunerna kan följa samma princip så kan vi få ytterligare 700 000 vuxna som utanför arbetsplatsen stärker opinionsbildningen.

I förlängningen bör även Statens arbetsgivarverk uppmuntras att utnyttja sina möjligheter att stödja statligt anställda på samma sätt. Då kan ytterligare en kvarts miljon

arbetstagare tillkomma.

Restaurangbranschen har tagit sitt ansvar. Kriminalvården tar sitt - efter kommande nyår ska man erbjuda en rökfri arbetsmiljö.

Nästa pass går till svenska näringslivet! Hur länge kan Svenskt Näringsliv fortsätta att påstå att man inte har något ansvar att stimulera sina medlemsföretag i frågan?

Visionen är denna: Nästa årtionde ser man med förvåning bakåt i tiden - tänk då hände det fortfarande att folk rökte på arbetstid!

Göran Boëthius

överläkare, docent, ordförande Läkare mot Tobak

Göran Nilsson

läkare, ordförande i folkhälsoutskottet

i Landstinget Västmanland

Matz Larsson

överläkare, Lungkliniken USÖ Örebro läns landsting

Mikael Hasselgren

distriktsläkare, Primärvårdens

FoU-enhet Landstinget i Värmland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons