Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstinget sviker sitt ansvar

Annons

I många år har det varit klart att de pengar som satsas på förebyggande hälsovård i olika former ger stora besparingar över tiden. Se på tuberkulos, polio, tandvård med mera. Stora hot mot folkhälsan har kunnat stoppas och i flera fall utrotas.

Trots att psykisk ohälsa sedan länge ökat med oroväckande hastighet och nu är ett jättelikt folkhälsoproblem i Sverige, verkar inte landstingets ledning ha fattat vidden av detta. I debattinlägg i VLT talar man diffust om att stora satsningar ska göras efter remissbehandlingen av Miltonutredningens förslag. Den nya regeringen kommer att satsa 500 miljoner extra till psykiatrin för 2007 om landsting och kommuner kan samarbeta. Samarbete ser man som självklart. Jag kan bara hoppas att de får rätt. Hittills har det inte varit så självklart. Allt detta handlar om tro på morgondagen, men hur ser det ut idag?

RSMH jobbar med kamratstöd med syftet att i det längsta undvika att den psykiska ohälsan blir ohanterbar och kräver vård inom en hårt belastad psykiatri. Vi gör detta i första hand för att undvika mänskligt lidande, men vet att detta även medför minskade kostnader för samhället.

Till politikerna vill jag ge rådet att fundera över vad det skulle kosta att belasta psykiatrin med att försöka ersätta den verksamhet vi nu bedriver, mest på ideell grund och med små medel. Visst, fanns det obegränsat med pengar och utbildad personal... Men det finns inte. Akuta svåra tillstånd inom psykvården kan man inte heller ställa i kö.

Vårt landsting går, med skrämmande likgiltighet för dem som drabbas av psykisk ohälsa, tvärtemot förnuft och sunt ekonomiskt tänkande. I jultid låter landstingsråden intervjua sig i Tvärsnytt och likt jultomten fryntligt förklara hur bra vården i Fagerstaregionen kommer att bli under alliansens styre. Det låter bra, men hur ser RSMH:s verklighet ut just i Fagersta? Den förening vi haft sedan ett år kämpar för sin överlevnad. Sedan flera i styrelsen flyttat, försöker vi hålla det igång och reorganisera föreningen, mest med insatser från vår anställda på distriktet. Som nu är uppsagd och jobbar fjorton dagar till. Vad blir det sedan?

RSMH Västmanland kostar landstinget mindre än en halv miljon om året. Vårt jobb är viktigt för att alla fem föreningar i länet ska överleva på sikt. Det skulle dessutom behövas verksamhet på några platser till.

Väljarna har gett alliansen i uppdrag att visa att de kan sköta Västmanland bättre än den tidigare landstingsledningen. Det är dags att bevisa det nu, istället för att klaga i medierna att det inte finns pengar. Självklart finns det pengar, men inte till allt. Man får då ta till prioritering (eller hushållning - konstigare behöver det inte vara). Länsbornas behov av - och rätt till - vård måste styra.

Akuta ambulanstransporter eller hjälp i psykisk kris; västmanlänningarna har rätt att kräva att landstingets ledning klarar sitt uppdrag och kan prioritera rätt.

Leif Kihlberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons