Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstingsmajoriteten: Psykiatri i förändring

Förändringar genomförs nu inom psykiatrin inom ramen för prioriterings- och effektiviseringsarbetet. Det är nödvändigt, samtidigt som det också ger möjligheter till satsningar.

Annons
Problem med psyket. Vi ökar tillgången på psykiatrisk hjälp och sätter också fokus på tidiga och förebyggande åtgärder. foto: scanpix

På initiativ från verksamheten pågår ett förändringsarbete inom vad som kallas Första linjens vård. Från barn- och ungdomspsykiatrin flyttas 10-15 specialister i form av team ut till familjeläkarenheter med uppgift att förstärka primärvården. Det blir fyra enheter, varav vi vill att en upphandlas. Genom denna satsning sätts fokus på tidiga insatser till barn och unga med psykiska besvär.

Vi kommer i den budget vi lägger i juni att satsa på att utveckla vår beroendeenhet till ett beroendecentrum enligt Örebromodellen. I beroendecentrumet samlas kompetens för olika beroendeproblem så att de flesta patienter med olika former av beroenden kan få vård inom länet.

Dessutom kan andra verksamheter ingå, till exempel blodprovstagning på misstänkta rattfyllerister. Uppstart sker under första halvåret 2011.

Den nya rättspsykiatriska kliniken är klar om ett år. Utbildningsinsatser har gjorts för att lyfta kompetensnivån bland de anställda. Nya ändamålsenliga lokaler och en högre kompetens kommer att höja kvalitén på vården och öka möjligheterna att ta hem patienter som i dag finns utplacerade i andra delar av Sverige. Färdigställandet skapar också bättre förutsättningar för andra delar av psykiatrin i landstinget.

Vi lägger nu tre miljoner kronor extra till vuxenpsykiatrin för att lätta på trycket inom den vuxenpsykiatriska slutenvården.

Med hjälp av dessa åtgärder och satsningar ökar vi tillgången på psykiatrisk hjälp. Vi sätter också fokus på tidiga och förebyggande åtgärder.

Samtidigt kan konstateras att landstingets insatser och kostnader för rättpsykiatriska insatser ökar bland annat som en följd av att Västmanland har haft flest antal dömda för vård enligt LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) med SUP (särskild utskrivningsprövning) per 100 000 invånare.

En fråga som söker sitt svar är hur det kan se så olika ut i landet. Är detta förenligt med rättssäkerhet och krav på likabehandling och tillgång till psykiatriska resurser för den som behöver? Frågan inställer sig också om det är rättvist att landstingen får stå för hela kostnaden för den rättpsykiatriska vården – även den del som innebär samhällsskydd.

Landstinget kommer därför att uppvakta regeringen med en begäran att staten måste ta sin del av ansvaret.

Vi ser samtidigt med oro på utvecklingen som innebär att polis/kriminalvård alltmer efterfrågar psykiatrins hjälp i samband med att omhändertagande vid häktet. Suicida händelser vid häkten i landet har inneburit att regelverket skärpts. Det har fått till följd att häktespersonalen efter fråga till den häktade, om det finns risk för självmord, i allt större utsträckning efterfrågar medicinsk bedömning. Landstinget kommer med anledning av utvecklingen ta kontakt med polismyndigheten och kriminalvårdsverket för att diskutera de utmaningar som psykiatrin i landstinget står inför.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons