Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lär av andra landsting för jämlik vård i Västmanland

Annons
Olika behov. Det är orimligt ur ett patientperspektiv med ersättningssystem och därmed utbud av vård som skiljer sig åt beroende på vilken sida en landstingsgräns man bor, skriver debattörerna.foto: scanpix

Dagens variationer i ersättningssystemen inom sjukvården försämrar jämlikheten, en del vårdvalssystem gör sjuka patienter olönsamma och för lite fokus läggs på den förebyggande vården. Västmanlands landsting behöver lära av andra landsting för att deras patienter ska får en jämlik vård.

Behoven av vård ser olika ut i olika delar av landet. Skillnaden beror främst på olika möjligheter i glesbygd jämfört med storstad. Det är därför orimligt ur ett patientperspektiv med ersättningssystem och därmed utbud av vård som skiljer sig åt beroende på vilken sida en landstingsgräns man bor. En bred diskussion och översyn av ersättningssystemen i vård-valen är därför nödvändig.

I dag bidrar vårdvalen till en ojämlik vård. Det behöver vi ändra på.

Samtliga landsting har infört valfrihets-system inom primärvården, enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Ett viktigt motiv har varit att åstadkomma effektiva patientprocesser genom ökad tillgänglighet och attraktivitet ur patientens synvinkel.

De ekonomiska förutsättningarna för utförarna skiljer sig mellan landstingen. Det innebär att patientens möjlighet att söka vård och därmed utöva sin valfrihet kommer att variera beroende på var i landet och under vilket ersättningssystem han eller hon lever.

Ersättningssystemens stora variation bidrar, tvärt emot hälso- och sjukvårdslagens intention, till att förstärka ojämlikheter för patienter i olika delar av landet beroende på om man bor i glesbygd eller i en stad. Några landsting har lagt stor vikt vid ACG/CNI (CNI – vård-behovet avgörs av socioekonomiska faktorer) som Skåne, Dalarna och Västra Götalands-regionen.

Andra landsting och regioner har, som Halland och Uppsala, beslutat att inte införa vare sig ACG eller CNI. Majoriteten av landstingen är på väg mot ersättningssystem som tar ökad hänsyn till vårdtyngd och socioekonomiska faktorer, vilket om det inte hanteras rätt kan försämra möjligheterna att erbjuda vård på lika villkor.

Vi inom Praktikertjänst som är verksamma i hela landet sedan 50 år tillbaka ser att en del vårdvalssystem gör sjuka patienter olönsamma och att alldeles för lite fokus läggs på den förebyggande vården. Ersättningsmodellerna inom primärvården speglar ännu inte helt korrekt den faktiska resursåtgången.

Vårdvalsmodellerna kan behöva skilja sig åt på grund av de skilda förhållanden som råder i landet, men samhällets övergripande mål för patientens rättigheter skulle gynnas av att de kommande årens arbete med ersättningssystemen leder fram till jämförbara villkor för vårdgivaren.

Vi ser att frågan om hur en ny regionindelning börjar ta fast form. Detta gör en översyn av ersättningssystemen och villkoren för vård i storstad, glesbygd och för de äldre och multisjuka angeläget. Det råder bred politisk enighet om inriktningen i vårdvalet och det fortsatta arbetet med ersättningssystemen. Det är viktigt med en nationell översyn av de olika regelböckerna för vårdvalen tillsammans med oss privata vårdgivare.

Praktikertjänst deltar gärna i ett utvecklingsarbete som leder arbetet framåt för svensk hälso- och sjukvård, så att ersättningssystemen ger ersättning för rätt saker och leder till ökad konkurrensneutralitet. Det är dags att lägga landstings- och regiongränser åt sidan för patienternas bästa.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons