Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärarförbundet: Börja med skolan så löser sig resten

Annons
Inte stöpta i samma form. Förskolan och skolan är ingen produktionsenhet som industrin där man kan måttbeställa råmaterial och sedan räkna ut vad detta kan användas till, skriver Per Dahlberg. (Barnen på bilden har inget samband med artikeln).

Årets skolkommun blev Arvidsjaur i riket och i Västmanland blev det Surahammar. Grattis Arvidsjaur och Surahammar. Lärarförbundet samlar in resultat från Statistiska centralbyrån och Skolverket samt ser på löneläget och Lärarförbundets syn på de styrandes förmåga till samverkan i kommunen.

Västerås kommun kommer på 247 plats av 290 kommuner i Sverige, en försämring från föregående år. Hur kan det då komma sig? Det kan vara på det viset att Västerås har förbättrat sig från föregående år men andra kommuner har åstadkommit bättre resultat, så skolan i Västerås kan ha blivit bättre men andra kommuner har förbättrat sina resultat från föregående år. Eleverna i årskurs 9:s resultat beror på hur de haft sin skolgång sedan 2001 eller sedan de började på förskolan 1996. De insatser som alliansen gjort med läsa-skriva-garantin kan man inte direkt läsa av i detta resultat. Gymnasiet säger att de har ett ökat antal elever på det individuella programmet än tidigare.

Under 1990-talet skulle den offentliga sektorn spara in 25 procent i den kommunala budgeten. 1991 fick de borgliga politikerna denna obekväma uppgiften att spara men när socialdemokraterna fick makten i kommunen så fortsatta de att spara cirka 3 procent om året fram till 2000. Då sade Proaors direktör att det gick inte att spara mera. Samtidigt skulle undervisningen gå ifrån kollektiv katederundervisning i statlig regi till kommunal individuell undervisning. På detta vis kunde politikerna dra ned på ekonomin till skolorna. Under denna tid så ökade sjukskrivningarna av lärare och skolans försämrade resultat.

I Västerås betydde detta att varje skola/förskola blev en ekonomisk enhet. Här började verksamhetens likvärdighet i riket försvinna, det som skollagen alltid har påtalat att oavsett var du bor i riket skall du ha en likvärdig skolgång. Nu blev förskolan och skolan en budgetregulator. Politikerna minskade bemanningen och ökade elevgrupperna. I dag har politikerna insett att denna verksamhet måste få kosta, för det handlar om nationens överlevnad.

Politiker och tjänstemän har fortsatt att enbart se skolan i ett kortsiktigt budgetperspektiv det kommande året. 2009 fick Lärarförbundet politikerna på nationell nivå att satsa mer på förskolan och skolan, därför kunde skolans verksamheten undantas ifrån den ekonomiska krisen.

Nu i dagarna visar det sig att det finns elever som får glädje-G:n i årskurs 9. Är det lärarnas fel eller tjänstemännens fel eller organisationens eller politikernas fel? Politikerna blir irriterade på att skolan inte kan lyckas och Proaros/tjänstemännen får kritik. Då får rektorerna kritik och då får lärarna kritik och det påverkar löneutvecklingen hos samtliga grupper utom politikerna, för politikerna ska ha bara därför! Hur ska då en medarbetare tänka?

Går det att jämföra skolan på Rönnby med skolan på Råby och konstatera att skolorna på Rönnby är bättre och har duktigare lärare?

Förskolan och skolan är ingen produktionsenhet som industrin där man kan måttbeställa råmaterial och sedan räkna ut vad detta kan användas till. I förskolan och skolans verksamhet möter pedagogen olika barn/råmaterial som har olika förutsättningar och ska därför förberedas/bearbetas på olika sätt, därav individualiseringen.

När nu skolan har misslyckats med denna skolpolitik så återgår alliansen till produktionstänkande, läs- och skrivgaranti och ordning och reda, eleven och föräldrarnas ansvar. Ett rationellt tänkande, läs- och skrivgaranti sedan löser sig allt. Lärare har alltid sett vilka elever som inte når målen men det har inte funnits resurser att lösa dessa problem.

I Västerås går en allt för stor del av skolpengen till så kallade overheadkostnader, fastighetskontoret och konsult och service och till Proaros egna överdimensionerade organisation. Skolan behöver en kompetent ledning/organisation med kunskap från verksam-heten för att leda skolan framåt.

Skolan behöver arbetsro och låta lärarna/professionen få ett ökat inflytande över resurserna tid pengar och utveckling. Skolpolitikernas/tjänstemännens vilja att styra över lärarnas arbetstid är inte en framkomlig väg då det handlar om lärares engagemang med att ta itu med framtidens medborgare.

Börja med skolan så löser sig resten.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons