Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärarförbundet: Viktigt steg för en starkare kår

egitimering av läraryrket. Regeringens besked om att en lärarlegitimation nu blir verklighet är därför mycket välkommet.

Annons

En lärarlegitimation bidrar till ökad kvalitet i skolan bland annat genom krav på att alla legitimerade lärare ska vara lärarubildade. Välutbildade lärare är det som allra mest påverkar utbildningskvalitet och hur många elever som når skolans kunskapsmål.

Alltför många anställda i skolan har inte någon lärarutbildning. Enligt Skolverket saknar 19 procent av anställda i grundskolan och 26 procent i gymnasieskolan pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande siffror för fristående skolor är 38 respektive 50 procent. Legitimationen är ett väldigt viktigt steg för att komma till rätta med denna oacceptabla situation. Lärarlegitimationen blir också ett kvitto på lärarens yrkesansvar och en garant för att läraren hanterar relationen med eleverna på ett professionellt sätt.

ärarlegitimationen kommer att likna den som sedan länge finns för andra yrkesgrupper, framförallt inom vårdområdet. Efter en examen genomgår läraren ett provår under ledning av en erfaren lärare. När provåret är till ända med godkänt resultat, får läraren sin legitimation efter ansökan hos Skolverket. Läraren behåller legitimationen under yrkeslivet såtillvida att läraren inte begår brott som gör honom eller henne olämplig som lärare.

Om utredningsförslaget blir verklighet är det en bra början. Det finns dock brister i förslaget som behöver rättas till. Den viktigaste bristen är att alla lärare inte föreslås få lärarlegitimation. Lärare i musik- och kulturskolan, studie- och yrkesvägledare och

lärare med inriktning mot fritidspedagogik omfattas inte i förslaget. Regeringen har gett sin lärarutbildningsutredare i uppdrag att utforma en valbar inriktning mot fritidspedagogik för lärare i grundskolans tidiga år. Därmed kommer även dessa lärare att omfattas av lärarlegitimationen, något som är oerhört viktigt för Lärarförbundet.

Det förslag som nu ligger på regeringens bord innehåller också ett par riktigt gammaldags delar. Dels förslaget om att lärares behörighet ska gälla för de gamla stadierna - lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Det stämmer illa med all vetenskapligt grundad kunskap om hur elevers lärande fungerar.

Elever är olika och lär i olika takt. En åttaåring kan vara på en elvaårings nivå likaväl som på en femårings nivå i exempelvis matematik. Det ställer förstås krav på

lärarens kompetens. Den kan inte indelas i treårsperioder.

Det andra förslaget som skulle innebära en återgång till förr är återinförandet av gamla adjunkt- och lektorsbenämningar. Det är förstås inte genom gamla titlar vi förbättrar skolan utan genom att alla lärare har en hög utbildningsnivå. Lektorstiteln införs bland annat för att förstärka forskningsbasen i gymnasieskolan.

Det är bra i sak, men otillräckligt. Forskningsbasen och forskarutbildade lärare behövs i hela skolan - i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Skolan behöver en bro mellan akademin och "praktiken". Den svenska skolan blir aldrig en skola i världsklass om vi inte öppnar upp förskolan och skolan för forskarutbildade lärare.

På sikt är en lärarlegitimation en förutsättning för att skolan ska bli en attraktiv arbetsplats och läraryrket ett yrke som lockar unga. Dessutom krävs kraftfulla insatser av skolansvariga på alla nivåer.

Lärare behöver betydligt högre löner, bättre möjligheter att planera sitt arbete, tydligare arbetsinnehåll, större inflytande för skolledare och lärare och en förbättrad arbetsmiljö. Så kan kvalitet och likvärdighet i skolan öka och fler elever nå skolans kunskapsmål.

Eva-Lis Sirén

förbundsordförande Lärarförbundet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons