Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Låt staten kvalitetssäkra gymnasiets naturvetenskap!"

Frankrikes utbildningsminister yttrade 1985 följande: ”Det finns inget vackrare yrke – inte heller något viktigare för landet, än lärarens yrke. Åt läraren anförtros det dyrbaraste vi äger: våra barn. Man kan aldrig framhålla tillräckligt ofta i hur hög grad landets framtid ­beror på kvaliteten hos dess lärare. Det är därför man måste visa lärarna den aktning som de förtjänar. Ett land som sänker kvaliteten på ­sina undervisare begår självmord.”  

Annons

Sverige är på god väg, åtminstone i matematik och fysik, vilket visats av internationella undersökningar. Det är därför glädjande att politiker nu börjar inse att något konkret måste ske för att göra läraryrket mera attraktivt. Enligt Roger Haddad har Folkpartiet ”en handlingsplan för hur vi ska kunna genomföra en långsiktig satsning på att rejält höja lärarlönerna i Västerås” (VLT den 19 augusti). Även Staffan Jansson (S) tycks instämma (VLT den 17 augusti).

Man hoppas att insikten denna gång inte stannar enbart vid ord, som till exempel när man för flera år sedan uttalade hur viktigt det var att ha lektorstjänster i gymnasiet. Var finns dessa nu?

När man tar del av Sveriges Kommuner och landstings (SKL) tidigare uttalanden om bland annat lärarbehörighet, inser man vikten av att skolan snarast återförstatligas. Detta tycks nu officiellt vara Folkpartiets program.

Det är avslöjande och intressant att ta del av Jan-Erik Krafts erfarenhet (VLT den 21 juli) av besök på friskolor med naturvetenskapsprogram i Västerås, där han ”inte funnit någon institution som motsvarar kraven på utrustning; ibland har den varit nästan obefintlig.”

Jag har länge misstänkt att det förhåller sig så här på många skolor. Att utrusta en fysikinstitution på gymnasiet kostar ett antal miljoner kronor, och det är naturligtvis frestande att avstå och låta läraren i stället ägna sig åt vad som brukade kallas kritfysik.

När staten genom Skolöverstyrelsen hade hand om skolan fanns en officiell utrustningslista, och ämnesmässigt väl kvalificerade inspektörer, ofta med doktorsgrad, som besökte skolorna och kontrollerade att institutionen var adekvat utrustad, samtidigt som de i ämnekonferenser gav fortbildning och pedagogiska tips. Det fanns arvoderade

huvudlärare och institutionsföreståndare.Vem kontrollerar utrustningens standard nu?

Man måste anta att de flesta lokalpolitiker och tjänstemän naturligt nog inte har någon aning om situationen, eftersom de saknar erforderlig specialistkunskap. Detsamma

torde gälla flertalet rektorer, som nu tycks kunna rekryteras från var som helst.

Fysik är en så grundläggande disciplin, att betydelsen av en inspirerande, intresseväckande och kvalificerad fysikundervisning är av avgörande betydelse för att Sverige fortsättningsvis ska kunna hävda sig internationellt i den tekniska utvecklingen.

Jag är övertygad om att vi även fortsättningsvis behöver tekniker och industriledare av en kaliber som de som en gång startade våra stora företag Asea, Ericsson, SKF etcetera.

Intresset för tekniskt inriktade karriärer väcks ofta i en inspirerande fysikundervisning med god laborationsutrustning ledd av högt kvalificerade lärare, som inte är överhopade med andra atministrativa uppgifter. Risken är annars stor att potentiella talanger bland eleverna vänder naturvetenskapen ryggen. När det nu kanske kommer att inrättas så kallade profilskolor med naturvetenskaplig inriktning även på högstadiet, blir det ännu viktigare att gymnasierna verkligen kan ta väl hand om dem som vill fortsätta på den vägen.

Okunskapen om skolornas naturvetenskapsundervisning har även sekundära effekter, till exempel har tidskriften Elementa upphört i brist på pengar och tid. Den var en utomordentlig inspirationskälla för lärare i matematik, fysik och kemi med artiklar om vetenskapliga framsteg och kanske framför allt om nya metodiska tips. Vem skriver de nya läroböckerna, om vi inte längre får några verkligt kvalificerade lärare med en rimlig undervisningsskyldighet?

Man kan förmoda att SKL, liksom andra förståsigpåare, anser att läroböcker inte

behövs, när man har internet. Då saknar man helt insikt om att naturvetenskapliga ämnen, och kanske speciellt fysik, kräver ett mycket genomtänkt och strukturerat upplägg att bygga kunskapen på. Det får man med en bra lärobok, och inte på internet.

Sverige har i längden inte råd att avstå från att höja lärarlönerna mycket kraftigt, ge

lärarna rimlig arbetsbörda och kvalitetssäkra utrustningen på skolornas naturvetenskapliga institutioner genom utrustningslistor, som definierar en minimistandard som måste finnas och som kontrolleras.

Börje Hansson

lektor emeritus i fysik och matematik,

Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons