Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lättare lära svenska med utvecklat förstaspråk

Annons

Både Torsten Paulson den 7 november och och Bengt-Åke Nilsson den 11 november har uppenbarligen missförstått mitt budskap helt. Jag skriver ingenstans att invandrare inte ska lära sig svenska. Mitt inlägg handlade om hur man lär sig på bästa sätt. Är det genom att bara få prata svenska och ha all undervisning på svenska? Eller kan det vara så att det är lättare att lära sig ett andra språk om man behärskar sitt förstaspråk väl?

Jag påvisade att aktuell forskning visar på det senare. Det är därför annan språkundervisning i den svenska skolan, exempelvis undervisningen i engelska eller tyska, utgår ifrån svenskan. Eleverna lär sig nya glosor snabbare och förstår bättre nyanser i språket om de får en svensk översättning. Detta känns för mig som en självklarhet och inte speciellt kontroversiellt.

Har man redan ett utvecklat språk lär man sig det nya lättare då man kan referera till tidigare kunskaper och har utvecklat tankesystem för att förstå grammatiska mönster och så vidare. Det är därför äldre invandrade barn, med skolgång ifrån hemlandet, lär sig svenska snabbare än yngre barn.

Min debattartikel föranleddes av Nilssons förslag att bara tillåta svenska i skolan. Jag har fortfarande inte förstått var detta flerspråkighetsförbud skulle gälla någonstans. Om det inte är i undervisningen, är det kanske på rasterna? Ska lärare kontrollera att barnen bara pratar svenska när de är ute och leker? Folkpartiets utbildningspolitik handlar i mycket om att ställa krav, bedöma, betygsätta och införa ytterligare kontrollinstrument. Det tyder på lågt förtroende för lärarkårens arbete och dåliga kunskaper om vad som påverkar barns vilja att lära.

Det stämmer som Paulson påpekar att vi har många olika små invandrargrupper och att det troligtvis är olyckligt ur integrationssynpunkt att ha all undervisning i språkligt homogena grupper. Därför föreslog jag heller inget sådant. Den forskning som jag hänvisade till, som redovisades i ett reportage i Lärarnas tidning (7/2002) visade att de bästa resultaten uppnåtts i blandade klasser, där barnen undervisats på två eller till och med tre olika språk samtidigt, av två-tre olika lärare eller en flerspråkig lärare.

Erfarenheter från Norge visade att den modellen minskade behovet av särskilt stöd från special-lärare. Man har dessutom fått en bättre arbetsro i klassrummen när alla känner sig delaktiga och kan hänga med.

Man kan förstås tänka sig en mängd olika varianter på den idén. Att hitta en form för undervisningen som inte exkluderar en stor grupp barn är både en politisk och en pedagogisk utmaning. Politiken sätter upp mål och visioner för skolans plats och uppgift i samhället. Skolan är allas vårt gemensamma projekt som vi finansierar tillsammans och som alla bör ha inflytande över.

Hur dessa mål ska uppfyllas på bästa sätt är dock en uppgift som lärare och forskare inom om-rådet kan besvara. Olika lärare kommer fram till olika svar, väljer olika metoder, både beroende på vilka barn man undervisar för dagen och vilket ämne man ansvarar för. På grund av dessa olikheter vänder jag mig mot Nilssons påstående att det går att veta precis vilka lärare som är de bästa.

Det finns förstås oändligt många möjligheter att skapa nya förutsättningar för språkinlärning, men för att det ska vara möjligt behöver både lärare, politiker och väljare vara överens om vilken väg vi ska gå. Ska vi styras av den forskning som säger att andraspråket lär man sig snabbast om man har ett utvecklat förstaspråk eller ska vi styras av fördomar?

Det är alltför många som nöjer sig med att påpeka att "i Sverige ska vi minsann prata svenska". En överväldigande majoritet av dem som kommer till Sverige som flyktingar eller invandrare vill lära sig svenska så fort som möjligt. Vi måste alla hjälpas åt för att ge dem chansen!

Vasiliki Tsouplaki

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons