Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledarna: Centrala löneförhandlingar en förlegad idé

Annons

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin vet antingen något som ingen annan vet, eller så har hon helt enkelt fel. Lundby-Wedin hävdar att LO:s medlemmar inte vill förhandla sina löner själva, utan hellre vill att facket förhandlar åt dem.

Vi i chefsorganisationen Ledarna är nyfikna på vad LO:s ordförande grundar detta påstående på, eftersom flera undersökningar de senaste åren tydligt har visat motsatsen. En stor majoritet av svenskarna vill få sin lön satt i samtal med den som kan se och bäst uppskatta den enskilda arbets-insatsen – deras egen chef. De vill inte att lön och andra villkor förhandlas fram av fackliga representanter de många gånger varken har träffat eller hört talas om.

Så också LO:s medlemmar. Så sent som i augusti presenterade Svenskt Näringsliv en undersökning som visade att sju av tio LO-medlemmar själva vill förhandla sin lön – bara drygt en av tio vill att lönen ska bestämmas i centrala förhandlingar.

Ledarna vill, precis som LO, slå vakt om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi tror att parterna själva, inte politiker, ska göra upp om villkoren på arbetsmarknaden. Vi tror att kollektivavtal också är morgondagens modell. Just därför är vi så bekymrade över att LO är så ovilligt att se och erkänna att värderingarna bland de som arbetar har förändrats, och att kollektivavtalen behöver anpassas till detta.

Att löner bäst förhandlas i grupp är en förlegad idé från en tid då stora grupper på arbetsmarknaden bara hade gått ett fåtal åri skolan, och skyddet av den enskilde var fackens viktigaste uppgift.

I dag består arbetsmarknaden av välutbildade medarbetare som på alla andra om-råden i livet vill och kan göra egna val. Bristen på inflytande över den egna lönesättningen skapar frustration och maktlöshet.

Moderna kollektivavtal ska därför inte diktera nivån på lönen eller fördela löne-utrymmet mellan grupper, utan endast utgöra ett stöd för den enskilde arbets-tagaren att själv förhandla. Lönen ska sättas ute på arbetsplatserna, inte bakom fördragna persienner i ett konferensrum i Stockholm.

2000-talets medlemsras visar att den svenska fackföreningsrörelsen, och i för-längningen den svenska arbetsmarknadsmodellen, har att välja mellan att moderniseras eller att gå under. Om LO lyssnar på sina egna medlemmar är valet enkelt.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons