Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lejdhamre: Rut, rot och könsmaktsordningen

Annons
Könsmaktsordnare. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster och underhåll bidrar till könsmaktsordningen, hävdar Ageneta Lejdhamre.foto: VLT:s arkiv

I våras dök begreppet könsmaktsordning upp i massmedia. Dessförinnan har det så gott som enbart använts av jämställdhetsforskare och uttalade feminister, två kategorier, vilka har kunnat avfärdas såsom befinnande sig på en annan planet än ”verklighetens folk”.

Men efter det att Moderaterna införde det i sin jämställdhetspolitiska plattform och där beskriver det som något som bör bekämpas, kan jag inte tolka det som annat än att det, hux flux, har förvandlats till något som är användbart i den allmänna debatten.

Frågan är dock vad det innebär? Använt inom jämställdhetsforskning förstås med könsmaktsordning att de stigar till yrken och positioner i samhället, vilka är upptrampade för kvinnor respektive män är olika vad gäller hinder och genvägar, men samman-taget är sådana att de resulterar i mer makt, mer status, högre lön, större inflytande… för män än för kvinnor.

Vad jag här kallar stigar avser attityder, tankebanor, beteenden, handlingsmönster, sådant som (oftast) betraktas som självklarheter sedan generationer och därför är lätt uppfattas som ”det naturliga”. Människor ordnas således, mer eller mindre, i enlighet med ett system som ger mer makt åt personer av manligt kön.

Ett typiskt exempel på könsmaktsordning utgörs av de föreställningar, attityder, vanor och slentrianbeteenden, som leder till en tudelad arbetsmarknad. Med tudelad arbetsmarknad avses i sin tur att kvinnor dominerar inom vård, omsorg och andra yrken, som innebär att obetalt arbete i hemmet omvandlas till lågavlönat arbete på arbetsmarknaden, medan män dominerar inom sådana yrken som ger högre lön och status och som dessutom ger större inflytande över den egna verksamheten.

En tudelad arbetsmarknad och rådande könsmaktsordning kan därför ses som siamesiska tvillingar. Fortsättningsvis kommer jag att granska en politiskt aktuell fråga utifrån hur den verkar på denna tudelning, denna könsmaktsordning, nämligen frågan rörande skatteavdrag för hushållsnära tjänster respektive för reparation och underhåll, RUT- respektive ROT-avdrag.

Genom ROT-avdragen skattesubventioneras en typisk manligt dominerad arbetsmarknad. De berör en arbetsmarknad som är mycket konjunkturkänslig – husbyggen och reparationer kan skjutas upp till dess att konjunkturen är mera gynnsam – varvid skattesubventionerna i detta fall syftar till att utjämna de konjunktursvängningar som skulle inträffa subventionerna förutan. De är därför avsedda att vara tillfälliga. Kritiken mot dessa avdrag har oftast varit lågmäld.

Sen över till RUT-avdragen. Bra att generera arbetstillfällen och omvandla svarta tjänster till vita. Inte minst rättvisa och jämställdhet mellan kvinnor och män borde göra RUT-avdragen lika självklara som ROT-varianten, enligt förespråkarna, som inte heller förordar något slut på denna subventionering. Ändå har kritiken varit hård, inte minst från vänsterhåll. Men – vad finns att invända?

Jo, så länge som kvinnor dominerar bland dem som utför hushållsnära tjänster, medför skatteavdrag för dessa en skattesubventionering av ett kvinnodominerat låglönejobb, ett låglönejobb, som dessutom signalerar att det hemarbete som mamma inte hinner med, det kommer en annan kvinna och utför. Och mannen i familjen slipper ta ansvar för sin del av hushållsarbetet. Inget, absolut inget händer som får den tudelade arbetsmarknaden att krackelera!

Det leder till följande fråga: På vad sätt ökar jämställdhet och rättvisa genom skattesubventionering av ett nytt lågavlönat kvinnoarbete respektive ett (relativt) välbetalt jobb för företrädesvis män? Det svar jag ser består i att rådande problem rörande rättvisa och bristande jämställdhet flyttas från frågan om ”ROT” eller ”RUT” till frågan om hur sådana skatteavdrag skall konstrueras som gynnar en uppluckring av en tudelad arbetsmarknad och dess parallellfenomen, rådande könsmaktsordning.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons