Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lennart Jansson: Det vore en katastrof att täppa till det fria näringslivets andningshål

Frågan är om inte socialismen är på väg att försvinna från den politiska kartan, i varje fall enligt vår traditionella tolkning av begreppet socialism.

Annons

Sammanfattningsvis kan socialism ses som ett uttryck för de politiska åskådningar som helt eller delvis motsätter sig privat äganderätt och vill att produktionsmedlem överförs i statens ägo.

I dagens Sverige finns nog få socialdemokrater som är rena socialister. De flesta är sannolikt mer liberaler än socialister, även om de exempelvis i samband med intervjuer framhäver att de är socialister.

Socialdemokratin står vid ett avgörande vägskäl bland annat beträffande samarbete med Vänsterpartiet. Socialismen spelade en gång i världen en avgörande roll för dagens demokrati med kämpar som Hjalmar Branting och August Palm. De har successivt fått stå tillbaka för liberalismen, vars främsta förespråkare var Adam Smith. För att bättre förstå dagens politiska situation kan en tillbakablick vara motiverad.

Under stormaktstiden kom merkantilismen att skydda den svenska industrialismen från konkurrens, vilket ledde till att vissa industrier blev konstlade drivhusplantor. Ett exempel är Jonas Alströmers manufakturer i Alingsås som slutade med en landsomfattande finansiell kris. Staten bestämde då allt i detalj.

Liberalismen kom som en räddande ängel som bland annat avskaffade skråväsendet, införde full näringsfrihet och propagerade för frihandel. Under denna period skapades många av våra så kallade snilleindustrier (till exempel Alfa Laval, Ericsson, SKF). I industrins barndom spelade socialdemokraterna en betydande roll för att ge demokratin ett fotfäste i vårt land.

Socialisttankarna dök upp efter första världskriget och man presenterade ett rent socialistiskt program som hade som mål att staten skulle äga samtliga naturtillgångar och ett antal nyckelindustrier. Men man mötte dock ofta motstånd från fackföreningsrörelsen. För LO var fördelningspolitik viktigare än att äga industrier.

Under 1960-talet väcktes åter drömmarna om ett ökat statligt inflytande men slutade med ett totalt misslyckande. Man kan sedan dess påstå att socialdemokraterna har vänt kappan efter vinden. Numera utropar Mona Sahlin: ”Vi skall älska små-företagen!”

Det vore en katastrof att täppa till det fria näringslivets andningshål. Ibland krävs statens kapital när enorma investeringar är aktuella, till exempel för järnväg. En globaliserad värld talar ytterligare för ökad frihandel eftersom socialism kan vara ett hinder för tillväxt.

Det skall bli intressant att se om socialdemokraternas nästa ordförande bli en nydanare i denna fråga. Vi behöver fler kvalificerade politiker med erfarenhet från att arbeta i verkligheten.

Min önskan för det nya året är: En mer engagerad debatt. Bollen ligger hos politikerna.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons