Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lennart Jansson: Vart är idrotten på väg egentligen?

Idrotten med sina cirka en miljon medlemmar är i särklass vår största folkrörelse. Breddidrotten är klart dominerande, medan antalet elitidrottare uppgår till cirka 10000.

Annons

Hur ser samhället på idrottsrörelsen? Från 1928 års undervisningsplan för rikets allmänna läroverk är följande text intressant: "Övningarna skola vara karaktärsdanande ... bibringa god kamratanda och känsla av ansvar gentemot skola, kamrater och sig själva." Detta citat skulle nog kunna tjäna som en ledstjärna även för dagens idrott och samhälle.

För en djupare förståelse för idrottens roll är Riksidrottsförbundets bedömning av de frivilliga insatserna intressant. Dessa beräknas till ett värde av cirka tolv miljarder kronor. Därtill kommer deras sociala betydelse.

Tyvärr har en del negativa inslag skadat idrottsrörelsen. Massmedierna har ett stort ansvar när det gäller att beskriva idrottens roll i vårt samhälle. Sportjournalisterna tycks i första hand ägna sig åt en personkult av sällan skådat mått.

Denna personkult påverkar också miljonersättningarna till spelarna och tränarna. Inom de flesta yrkesgrupper sker årliga löneförhandlingar men knappast bland våra proffs på hemmaplan. Hur kan fotbolls- och ishockeyförbunden skapa normer för löneutvecklingen? Klubbarna går ibland på knäna medan många spelare får miljonersättningar. Ordet klubblojalitet tycks ha försvunnit ur vokabulären.

Vi kan slå fast att massmediers fokusering på elitidrotten samt även den ökande personkulten ger en snedvriden bild av idrottsrörelsen. Tv och dagspress representerar en envägskommunikation som har stor betydelse för vår uppfattning om idrotten i dagens samhälle.

Vidare har idrotten successivt involverats i vårt samhällsekonomiska och sociala liv. Idrottsrörelsen kan inte förbli stillatigande inför politikerna. Precis som andra samhällsgrupper måste representanter för idrotten göra sin röst hörd. I en debattartikel i VLT i maj i år framhöll västeråspartiet idrottens roll när det gäller motion och hälsa. Politikerna har ett övergripande ansvar.

Det är synd att stadens politiker och VLT-sporten inte reagerade på denna artikel. Förr kunde VLT-sporten uppmana läsarna att inkomma med synpunkter under rubriken Brev till sporten. Varför gör man inte det längre? Att lyssna är guld värt.

Ett stort problem är våldet inom idrotten. Våld och mobbning har drabbat hela vårt samhälle, exempelvis skolan. Det är därför inte överraskande att dessa våldstendenser drabbat en del idrottsarrangemang. Medierna ger ofta för stort utrymme för våldsverkarna. Att skildra våldet är ingen konst. Viktigare är att komma med positiva och kreativa förslag som bromsar dagens negativa tendenser. En kampanj "Idrott utan våld" borde vara på sin plats. Vad säger VLT-sporten, idrottsklubbarna och kommunen"?

Under mina elva år som ordförande i VSK träffade jag många skickliga ledare och ambitiösa ungdomar. Det är värt att notera att idrott är den dominerade fritidsaktiviteten. Cirka två tredjedelar av alla barn mellan 6 och 15 år idrottar praktiskt taget varje vecka.

Idrottsutövning innebär sundare levnadsvanor för ungdomarna och ofta även större framgång i skolan. Föräldrarnas idrottsintresse främjar barnens kontakter med idrotten. Dessa synpunkter har redovisats av professor Lars Magnus Engström på Idrottshögskolan.

En idrottsrörelse som engagerar politiker, föräldrar, ledare och ungdom är avgörande för att uppnå minskat våld.

Massmedierna måste tänka om för att ge såväl läsare som tv-tittare ett bättre perspektiv på idrotten.

Lennart Jansson

hedersordförande i VSK och västeråspartiet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons