Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lithammer: En aningslös reform

Annons

Återigen drar diskussionen om friskolorna i Sverige igång och nu är det folkpartiet som driver frågan. Nu skall det sättas stopp för religiösa friskolor. VLT:s ledarsida skriver den 4/8 att "friskolereformen 1992 har medfört konsekvenser som då få kunde ana".

Jag påstår mig inte veta 1992 vad denna reform skulle innebära, men jag har i många debatter genom åren uttryckt mig på följande sätt: "friskolereformen är en av de mest aningslösa reformer som införts i Sverige i modern tid". Det gläder mig att ledarskribenten och jag är överens om detta trots att vi uttrycker oss på lite olika sätt.

Det intressanta ur idéologisk synpunkt är den konflikt som liberalerna drabbas av i denna fråga. Är det staten som skall bestämma vad våra barn skall lära sig i skolan eller är det föräldrarna? Bara namnet friskola säger ju något om frihet men frihet ifrån vad eller till vad?

Historiskt sett så var det Napoleon som införde den enhetliga grundskolan, det handlade då om makt. Den katolska kyrkan hade hand om skolan och kunde på så sätt enligt franska staten indoktrinera barnen med att lära ut saker som motverkade statens intressen. För att minska den katolska kyrkans makt tog då den franska staten över skolutbildningen.

Bismarck i Tyskland följde sedan den franska modellen och när sedan Tyskland besegrade Danmark vid slaget i Dybböl 1864 fick Bismarck frågan från den samlade journalistkåren: hur kunde tyskarna så lätt besegra Danskarna? Bismarck svarade kort: vi har en enhetlig grundskola i Tyskland där alla får samma kunskaper och på så sätt blir det lättare för oss att organisera oss i bland annat ett krig. Budskapet spreds i Europas alla tidningar och vips var det ingen politiker eller statsman som inte verkade för att man skulle ha en enhetlig grundskola i sitt land.

I Sverige infördes folkskolan 20 år tidigare, det tog dock några årtionden innan verksamheten helt fungerade och Bismarks utspel spelade säkerligen en stor roll för denna utveckling. Det handlade då om makt och frågan är väl den samma i dag eller vad säger liberalerna?

Det bör tilläggas att Danmark som förlorade slaget vid Dybböl valde en annan väg än många andra länder, man har i dag i Danmark ingen skolplikt likt den vi har i Sverige. Danmark har undervisningsplikt - ej skolplikt - från 7-16 års ålder. Det innebär att föräldrar kan undervisa sina barn i hemmet, dock under förutsättning att undervisningen ger samma förkunskaper som den allmänna grundskolan (folkeskolen) ger. Det medför att det danska skolväsendet inte är lika enhetligt som det svenska. En mer frihetlig syn således, influerad av Grundtvig som haft stor betydelse för dansk politik och i synnerhet utbildningsväsendet.

Vem ska ha makten att bestämma över barnen, den enskilda föräldern eller staten som för tillfället har en folkpartistisk skolminister och handlar det bara om religiösa friskolor?

Frågan är komplicerad och jag ser med spänning fram emot hur liberalerna skall ta sig ur detta dilemma. Man lever så länge man lär!

Per Lithammer

Oppositionsråd vänsterpartiet

VLT svarar:

Liberaler tycker att föräldrar skall ha rätt att välja skola utan kostnad, men att skolorna skall ge utbildning grundad på vetenskap och demokratiska värderingar. Som så ofta i

politiken handlar det om avvägningar, i detta fall mellan olika inriktning och en gemensam värdegrund. 15 år efter att reformen genomfördes är det dags att se över och skärpa kraven för och kontrollen av friskolorna.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons