Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Logoped: De två kompetenserna ska komplettera varandra

Eftersom Lena Brink anklagar mig för att komma med subjektiva, ej sakliga argument behövs några klargöranden.

Annons

Brink citerar mig: "Specialpedagoger har inte kompetens och befogenhet att ställa diagnos."

Svar: I min artikel skriver jag att medicinsk diagnos inte får ställas av specialpedagog. Det är rena fakta och inget subjektivt i det. Det råder tyvärr en begreppsförvirring kring själva ordet diagnos. En diagnos i skolans värld är inte det vi talar om i medicinska sammanhang. Själva ordet är inte skyddat, utan används även i pedagogiska sammanhang.

För att kunna ställa medicinska diagnoser måste man vara legitimerad och kunna differentialdiagnostisera, det räcker inte med kunskap om enbart dyslexi, utan också vad det kan vara om det inte är det. Den kompetensen har logopeder i sin grundutbildning. Dyslexi är en språkstörning på neurologisk bas, inom det området har logopeden sin specialkompetens.

Naturligtvis ska skolan göra en första kartläggning, vilket duktiga specialpedagoger runt om i landet gör, men när man sedan skickar vidare behövs ytterligare kompetens, det vills säga logoped. Det är det invändningen i min artikel riktar sig mot - för så sker inte idag, sedan samarbetet med Logopedbyrån ersattes med en specialpedagog. Det handlar inte om att byta ut varandra, utan att komplettera varandra. Båda yrkesgrupperna behövs för elever i skolan.

"Högskoleverket har en lista på behöriga intygsgivare inför högskoleprov."

Svar: Högskoleverkets lista innebär enbart att man kan göra en kartläggning som visar att en elev behöver längre tid för att klara högskoleprovet, det är ingen lista för att fastställa kompetens kring diagnostisering.

"Enligt Karin Chemnitz, Proaros verksamhetschef, finns mer än en specialpedagog som kan utreda dyslexi."

Svar: Men inte ge den medicinska diagnosen som behövs i andra sammanhang än i skolan. På flera håll i landet (dock inte Västerås) kan elever med dyslexi eller grav språkstörning ordineras hjälpmedel till hemmet - de ordinationerna kan enbart göras av logoped, och en medicinsk diagnos ligger till grund för ordinationen. Vårdbidrag till exempel kräver också en medicinsk diagnos.

"Kön för utredning var inte nämnvärt lång tidigare."

Svar: Att en elev kommer sent till en logopedutredning beror inte på logopederna, utan dem som skickar vidare. Har man inte upptäckt svårigheterna, skickar man heller inte vidare. Det är ett dilemma som är stort i hela landet. Jag har arbetat som logoped i skolan, och stötte ofta på elever som borde ha utretts långt tidigare, ofta barn med till exempel språkstörning eller grav dyslexi där man inte riktigt visste var problemet låg eller vad man skulle göra för att hjälpa eleven. Och fortfarande kommer elever väldigt sent till utredning och på många håll aldrig till logoped, det håller jag med dig om.

"Västerås är ett föredöme för andra kommuner. Enligt mitt stora kontaktnät i hela Sverige, med företrädare för olika kommuner, är Proaros inte alls bäst i klassen eller ens bland de bästa."

Svar: Jag har inte någonstans sagt att Västerås var "bäst i klassen". Modellen var ett föredöme - för att både specialpedagoger och logopeder fanns. Det finns inget ställe som är så bra att man kan vara helt nöjd, men Västerås hade bra grundförutsättningar, eftersom alla yrkesgrupper som bör vara inblandade fanns representerade.

Helén Sämfors

legitimerad logoped

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons