Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Logopeder behövs - men inte alltid i dyslexiutredningar

Logopeder är experter inom tal- och språkstörningar och pedagoger inom pedagogik. Dyslexi är ett pedagogiskt problem, inte ett medicinskt.

Annons

Det blir då en självklarhet att pedagogers utbildning - ibland upp till ett års högskolestudier på heltid eller mer inom läs- och skrivinlärning samt läs- och skrivsvårigheter inklusive dyslexi utöver sina övriga examina - ger en gedigen dyslexikompetens. Dessutom har pedagoger i regel lång praktisk erfarenhet och behärskar olika läsinlärnings- och ominlärningsmetoder med dess respektive teoribakgrunder.

Pedagoger finns alltid tillgängliga ute i verksamheten och det behövs mestadels bara en person till hela utredningen, vilket både ger pedagogiska och ekonomiska fördelar. Vi har också god kännedom om läro- och hjälpmedel. Självklart utreder vi underliggande orsaker (fonologiska svårigheter och relaterade grundproblem) som indikerar dyslexi. Det kan åtgärdas med god pedagogik. Gissningsvis är det dessa orsaker, som logopeder hävdar är medicinska, eftersom de har en neurologisk grund.

I Västerås finns ett antal pedagoger med dyslexikompetens, men det framkom inte i VLT:s sammanfattning av grundskolenämndens möte den 5 mars. Inte heller deras rätt att enligt Socialstyrelsen utreda och ställa diagnos. Tyvärr verkar det som om vissa beslutsfattare inte heller känner till detta, eftersom man anlitat logopeder, fastän det ibland funnits kompetens inom rektorsområdet.

Ända till slutet av 1970-talet var det en självklarhet att speciallärare kunde identifiera, utreda och sätta in åtgärder direkt - inte bara vid dyslexi utan även vid andra specifika svårigheter som till exempel dyskalkyli. Vid misstanke om språkstörning, adhd etcetera, hänvisade vi givetvis till respektive expert.

Under 1980-talet kom nedrustningen och flummet. Ord som: testa, dyslexi, speciallärare, enskild undervisning, nivågruppering, katederundervisning, läsläror med mera blev nästan tabu. Dyslexi fanns inte (möjligen en promille). Läsproblemen skylldes på elevers sena läsmognad. Med nedrustningen försvann kunskapsbanken inom detta område och självförtroendet sänktes hos duktiga pedagoger. Några övervintrade. Resultatet blev att allt fler 9:or lämnade skolan utan att kunna läsa tillfredställande. Några med dyslexi, andra på grund av inadekvat läsundervisning eller andra orsaker.

För att komma till rätta med elevernas allt sämre läsförmåga under 1990-talet, valde Västerås att utbilda ett 60-tal specialpedagoger, men utan grundkompetens i läsa-skriva-räkna. I många andra lärarutbildningar saknas också kurser i läs- och skrivinlärning. Det var därför logopeder måste anlitas som kompetenstillskott, vilket i logopedkretsar gjort Västerås känt för sin så kallade tvärprofessionella utredningsmodell. De har nu sagts upp. Och nu ska de pedagogiska nämndernas stab utreda om de ska återtas.

Logopedmodellen, en nödlösning, har använts i mer än tio år. Dessutom är den mer än dubbelt så dyr som att använda egna utredare, som på eget initiativ skaffat sig nödvändig utbildning inom området.

Nu förs en kamp i VLT för att övertyga västeråsarna om att utredningar görs bäst av logopeder. Den 5 mars beskrevs exempelvis ett fall, som tog cirka fyra år från misstanke till beslut om dyslexiutredning - trots logopedavtal då - plus ytterligare väntetid för utredningsdatum. Är denna modell verkligen berömvärd? Eller ens kostnadseffektiv?

Möjlighet att göra adekvata utredningar måste finnas på varje skola. Föräldrar ska inte behöva tjata ihjäl sig för att deras barn ska få hjälp. Naturligtvis är det ingen yrkeskategori som har monopol på dyslexiutredningar. För att hjälpa elever som kommer till korta behövs en allsidig kartläggning, där även logopeder, psykologer och läkare kan ge viktiga bidrag. Ansvaret för barns lärande vilar emellertid i första hand på pedagoger.

Dyslexi är ingen sjukdom.

Lena Brink

Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons