Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

M Gabrielsson (KD): Fler praktikplatser inom landstinget önskas

Annons
Bör ta sitt arbetsmarknadspolitiska ansvar. Landstingsledningen borde ordna fler praktikplatser för långtidsarbetslösa och funktionshindrade, menar Malin Gabrielsson (KD).foto: ulf axelson/VLt:s arkiv

Hur stort ansvar en arbetsgivare kan och bör ta för att erbjuda arbetssökande och studerande praktikplats är en fråga som kräver en del eftertanke. Landstinget har en mycket stor verksamhet vad gäller praktik för studerande. Det är svårt att hitta handledare och plats till alla, men är det anledning nog till att landstinget i så liten omfattning – i förhållande till cirka 6 000 anställda – erbjuder praktik för långtidsarbetslösa?

Landstinget är en av länets största arbetsgivare och har ett stort ekonomiskt intresse av att så många som möjligt är i arbete, eftersom det ökar skatteintäkterna och minskar kostnaderna då människor med arbete oftast mår bättre. Dessutom förekommer det allt oftare diskussioner kring vikten av att som arbetsgivare ta ett socialt ansvar, då det anses berikande för såväl samhället som arbets-givare/-tagare att människor med olika bakgrund finns på arbetsplatsen.

Detta till trots är antalet praktikplatser för arbetssökande inom landstinget i dag mycket begränsat, vilket till största del tros bero på den stora andelen platser för studenter. Den verksamheten ska självfallet inte störas.

I en interpellation i landstingsfullmäktige förra veckan ställde jag frågor kring detta. Landstingsråd Kenneth Östberg (s) svarade att det i dag finns ett antal praktikplatser för långtidsarbetslösa och funktionshindrade – främst i Västerås. En eloge till honom för visad ödmjukhet inför det faktum att han inte svarat på alla frågor i interpellationen och skulle återkomma om detta.

I den allmänna debatten kring plusjobb, praktikplatser, vidareutbildning och alla andra åtgärder som finns och har funnits, brukar Socialdemokraterna strida för rätten att få komma tillbaka till arbetsmarknaden. Därför var det intressant att Socialdemokraterna i landstingsfullmäktige å ena sidan ansåg att praktikplatserna kanske borde vara fler inom landstinget, men å andra sidan anklagade mig för att blanda äpplen med päron eftersom det här är ett kommunalt ansvar.

Går det att i riksdagen kräva större arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av olika typer av praktikplatser för att sedan i landstingsfullmäktige säga att det är upp till en annan arbetsgivare (kommun och näringsliv) att ordna fram dessa platser?

Har jag uppfattat rätt att det pågår en utredning kring utbildningsverksamheten? I så fall kanske vore det möjligt att i anslutning till denna, även undersöka om det går att utöka andelen praktikplatser och vilka effekter det i så fall skulle leda till. Ett bättre samarbetsklimat med länets kommuner? Ökad mångfald och kreativitet på arbetsplatsen? Fler anställda i länet? Stärkt varumärke? Eller bara ökade kostnader och fler problem?

Utifrån mitt kristdemokratiska helhetsperspektiv anser jag att landstinget som offentlig aktör har ett arbetsmarknadspolitiskt ansvar och bör se till länet och landet som helhet. Åtminstone några fler platser borde kunna ordnas om uppgiften ytterligare sprids ut i verksamheten och i länet. Jag tror att det mesta – som i de flesta fall - handlar om organisation, ledning och vilja. Frågan är om den politiska viljan finns?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons