Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Magnus Edlund: Alternativ i folkomröstning om invandring?

Bo Wallerstig återkommer och envisas med att Sverige minsann borde folkomrösta om invandrings- och flyktingpolitiken.

Annons

Det är lätt att inse att Wallerstig har fel, det räcker redan med att försöka fundera på hur frågan i en folkomröstning skulle ställas.

En sak är att fråga folket om man säger ”ja” eller ”nej” till att införa högertrafik men hur i hela friden skulle Wallerstigs fråga till svenska folket om invandring vara utformad?

Olof Palme, som är aktuell i en biofilm, brukar tillskrivas citatet ”politik är att vilja”. Men det är nog snarare så att politik är att välja. Stat och kommuner har begränsade resurser samtidigt som behoven och önskemålen är oändliga. Det måste därför ständigt göras svåra avvägningar mellan olika angelägna saker. Hur mycket resurser skall läggas på sjukvården, rättsväsendet, försvaret, nya järnvägar, barnomsorg eller äldrevård.

Sveriges medborgare har väldigt olika åsikter när det gäller hur de gemensamma resurserna skall fördelas och det är ju naturligtvis helt omöjligt att ständigt hålla på med att folkomrösta om allt detta. I likhet med alla andra demokratiska länder har vi därför valt en representativ modell, där medborgarna i fria val väljer de företrädare man vill ge förtroendet att göra alla svåra avvägningar. Detta är så demokratiskt det kan bli.

Invånarna i Sverige har olika uppfattningar i de flesta frågor, så det är lite svårt att förstå varför just flyktingpolitiken skulle vara föremål för en folkomröstning. Att sådana genomfördes i frågan om EU-medlemskap och valutaunionen berodde på att det dåvarande statsbärande partiet Socialdemokraterna var så splittrade internt att partiledningen inte vågade ta ställning fullt ut.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons