Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Magnus Edlund: Våga vara vårdvisionärer!

Annons

Det är ofta så att det är det ovanliga som är nyheter. Därför skrivs det i nyhetsartiklar och insändare om undantagen när vården inte fungerar. Det skrivs däremot sällan om all bra sjukvård som landstingets anställda producerar. Därmed finns en risk att medborgarna får en alltför negativ bild.

Sverige har en sjukvård i absolut världsklass. Det finns bekymmer när det gäller tillgängligheten men när man väl kommer fram så är kvaliteten mycket bra. När landstinget Västmanland jämförs med andra landsting, exempelvis i de öppna jämförelser som SKL (kommun- och landstingsförbundet) genomför, så ligger vi bland de allra bästa. Med andra ord så är det faktiskt få människor i världen som har tillgång till en så bra sjukvård som västmanlänningarna har.

Den senaste tiden har i olika sammanhang påståtts att den skattesänkning på 15 öre som genomfördes i år skulle hota kvaliteten på vården men då har man ett väldigt kort perspektiv. Den nya majoriteten tvingades efter valet till en tillfällig skattehöjning på 52 öre, bland annat för att betala ett underskott på 166 miljoner som den gamla majoriteten

enligt lag skulle ha betalat för flera år sedan. Eftersom vi redan vid årsskiftet lyckades betala hela underskottet så har ett av skälen till skattehöjningen fallit bort. Vi kan alltså låta medborgarna behålla lite mer av sina inkomster. Jämfört med när vi tog över makten så har vi ändå höjt skatten med 37 öre.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet reagerade kraftigt på skattehöjningen. Oppositionsrådet Denise Bergström (s) sade "att höja landstingsskatten löser inga problem. Istället får invånarna i de kommuner som redan har hög kommunalskatt och människor med lägst inkomster det ännu tuffare".

Länge försökte politiken lösa problemen inom den svenska sjukvården med ständiga skattehöjningar. Numera inser de flesta att detta inte är en framkomlig väg att långsiktigt trygga vården. När skattetrycket blir för högt får vi, på lite sikt, in mindre pengar. Till slut måste man anpassa verksamheterna till vad vi faktiskt har råd med och där är vi nu.

Sverige har världens näst högsta skattetryck. Vi kan inte öka detta. Däremot tror jag att man i framtiden måste omfördela mer av den gemensamma kakan till vården. Då får andra delar av den offentliga sektorn stå tillbaka.

Om sjukvården skall klara framtida utmaningar måste man ständigt arbeta med att effektivisera. I vårt landsting har vi redan genomfört stora strukturrationaliseringar. Jag är övertygad om det finns mycket att göra när det gäller vardagsgnetande, och där måste landstinget bli bättre på att ta tillvara personalens idéer, men det finns en risk att ständiga sparkrav suger musten ur både politiker, tjänstemän och övriga anställda.

Vardagsgnetandet måste därför kombineras med mer radikala tankar. För mig är det mycket intressant det som professor Jerzy Leppert och överläkarna Ingemar Lönnberg, Egil Henriksen och Anders Hellberg skrev i en debattartikel i VLT i vintras. Man skissar där på tankar om att vända på perspektiven: istället för att en patient slussas runt genom sjukvårdens olika delar så skulle man skapa patientcentra, liknande Bröstkliniken, dit de olika professionerna kommer till patienten. Detta kunde vara ett sätt att få ut mer vård för de resurser vi kan avsätta till sjukvården.

Artikelförfattarna skrev "man måste våga göra satsningar, även i besparingstider. Man måste vara visionär om framtidens sjukvård, så att inte ekonomi blir det enda som styr agendan".

Jag hoppas och tror att de som arbetar inom svensk sjukvård - politiker och personal - skall ha det modet.

Magnus Edlund

före detta ordförande i landstingsstyrelsen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons