Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mälarenergi vilseleder om lönsamheten

Annons

Mälarenergi gick förra året med en vinst på 300 miljoner kronor. Det ska vi, kommunmedborgare och abonnenter, i och för sig vara glada för.

Anläggningarna är välskötta och man har investerat i kompletteringar för optimalt utnyttjande med hänsyn till energiskatter och elcertifikatinkomster. Men eftersom kommunala näringsverksamheter enligt lag ska bedrivas till självkostnad, det vill säga utan vinst, har bolaget uppenbarligen tagit ut för höga avgifter från kunderna/abonnenterna.

På elsidan styrs taxorna av marknaden, det vill säga av vad marknadens övriga aktörer tar ut, och bolagets eltaxor ligger på den nivån. Men på fjärrvärmesidan föreligger ett naturligt monopol där inget marknadspris kan identifieras på motsvarande sätt; värmekunderna/abonnenterna är knutna till just Mälarenergi såväl tekniskt som kontraktsmässigt och tvingas därför i stor utsträckning accepterna de taxor bolaget beslutar sig för.

Slutsatsen av det ovan sagda blir att det är just fjärrvärmetaxorna, som är för höga och ger upphov till denna för ett kommunalt bolag så problematiska vinst.

Mälarenergis ledning försvarar sina överuttag med att bolaget behöver fondera pengar för kommande investeringar. Men dagens kunder och abonnenter betalar redan för att hålla i stånd de befintliga anläggningarna, i termer av såväl underhåll som ersättningsinvesteringar som avskrivningar.

Hur rimligt är det då att de också ska betala för morgondagens?

Dessutom medger inte våra skatteregler att dessa investeringsfonder undgår beskattning utan de överuttag som erfordras för att bygga upp dem drabbas av 25 procent i moms och 28 procent i bolagsskatt. Det vill säga, av varje hundralapp som vi abonnenter satsar på bolagets framtid går knappt 60 kronor till investeringsfonden. Resten går i skatt till staten. Hur regionalekonomiskt klokt är detta?

Enligt det senaste numret av bolagets personaltidning är budskapet från ledningen till personalen att, gentemot intressenter i omvärlden sprida bilden; "… att det goda resultatet är kopplat till elproduktionen med förnyelsebara bränslen. Elcertifikat, elproduktion och elförsäljning står för de största plusposterna. Fjärrvärmen individuellt ger inget större överskott. Vi får inte heller korssubventionera, det vill säga flytta pengar, mellan olika delar av Mälarenergis verksamhet."

Det budskapet är falskt! Om det är någonting som subventioneras så är det elproduktionen. Detta genom att största möjliga andel av de gemensamma produktions- och underhållskostnaderna belastas fjärrvärmen för att få elproduktionen att framstå i bästa möjliga dager, på just fjärrvärmens bekostnad.

Bolagsledningens agerande ger intryck av ett försök att bädda för kommunens politiska ledning att öka ett redan ifrågasatt uttag av pengar från bolaget i strid mot kommunallagens föreskrift om självkostnad i näringsverksamheter. (Kommunens beslag av reavinsten från försäljningen 2004 av bolagets aktier i ENA Kraft AB i Enköping är anmäld till länsrätten i Västmanland för brott mot kommunallagen. Rättens beslut i saken väntas under våren.) Frågan varför ledningen nedlåter sig att medverka till detta ligger nära till hands.

Avgifterna för fjärrvärme måste bli lägre. Värmepumpar installeras i fjärrvärmeområden. Man eldar i braskaminer. Röken slår ner. Astmatiker har svårt att gå ut i den annars så rena luften i Västerås. Värmeunderlaget minskar. Det är följden av ett samarbete "under täcket" mellan Västerås kommunfullmäktige, bolagets styrelse och den av denna styrelse tillsatta operativa bolagsledningen, i syfte att slussa över pengar från bolagets abonnenter till kommunkassan utan att abonnenterna - eller domstolarna - upptäcker vad som pågår.

Ragnar Hahn

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons