Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Manpower: Talangtorka hotar Västmanland

Manpower undersöker regelbundet utvecklingen på arbetsmarknaden. Ett nytt fenomen som vi har identifierat är den kompetensbrist som många företag upplever – den höga arbetslösheten till trots.

Annons
Svårt rekrytera. Västmanland hotas av talangtorka enligt Manpower. foto: peter krüger

Denna utveckling riskerar att drabba Sverige och inte minst Västmanlands län hårt.

Under den förra högkonjunkturen upplevde knappt 40 procent av företagen i Sverige att de hade svårt att hitta rätt kompetens. I den nuvarande svaga konjunkturen är andelen fortfarande hela 30 procent och detta trots en arbetslöshet på 10 procent. Situationen skiljer sig inte mycket åt om man jämför olika delar av Sverige och läget ser ungefär likadant ut internationellt. Paradoxen är alltså inte nationell eller regional utan global.

Det är också samma yrken som det råder brist på oavsett om det handlar om Västerås eller Mumbai: Hantverkare, ingenjörer, tekniker och säljare. Mobila yrkesgrupper som, möjligen med undantag för säljare, inte är särskilt språkberoende. Andra yrken där efterfrågan är långt högre än tillgången är chefer och ”kunskapsarbetare”, yrkesgrupper som i stor utsträckning har goda kunskaper i – och där arbetsspråket oftare är – engelska.

Ur ett nationellt perspektiv riskerar vi ett läge där vissa internationellt attraktiva yrkesgrupper erbjuds vida bättre löner och villkor utomlands. Den långsiktiga effekten kan bli att Sverige har svårare att hämta upp ekonomin i högkonjunktur. Inte minst eftersom den svaga svenska kronkursen – som gör utlandsarbete mera välbetalt – hotar att dränera Sverige på kompetens.

Sverige kan i värsta fall uppleva en talangtorka liknande den i Rumänien. Förra året rapporterade 73 procent av de rumänska arbetsgivarna att de hade svårt att hitta rätt kompetens. En viktig förklaring är att uppskattningsvis 2,5 miljoner arbetsföra personer, motsvarande ungefär 10 procent av invånarna, har lämnat Rumänien sedan 1989. Samtidigt medförde den dåvarande högkonjunkturen att en stor mängd nya jobb skapades.

För Västmanlands län är hotet dubbel. En ökad brist inom attraktiva yrken inom landet kommer att skapa en större efterfrågan i regioner som tar sig ur krisen tidigare och där löneläget är högre – framförallt Skåne och Stockholm. Om så blir fallet så kommer bristerna inom dessa yrkesgrupper att bli ännu högre i Västmanlands län. Därmed ökar risken för att det blir svårare för länet att hämta in förlorad mark i nästa högkonjunktur.

Talangtorka i en så svag konjunktur som vi nu befinner oss i innebär en radikal förändring av den globala arbetsmarknaden, men riskerar också att skapa stora regionala skillnader i ekonomisk tillväxt i landet. Ett hot som – om det inte adresseras – kan leda till ett ekonomiskt svagare Västmanland.

För att klara utmaningen kommer företagen att behöva satsa hårt på utbildning och fortbildning. Men utmaningen är också politisk – både på ett nationellt och regionalt plan. Ska Sverige även fortsatt vara en kunskapsnation krävs strategier för hur vi skapar utbildningar i världsklass och för hur vi lyckas behålla och attrahera de mest attraktiva arbetstagarna. I Västmanlands län krävs strategier för regional kompetensförsörjning och en attraktiv regional arbetsmarknad med ett gott utbud av dynamiska arbetsgivare.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons