Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med friskolor faller skolans resultat

I mitt svar till Mikael Damsgaard (M) den 30 december tog jag upp två argument mot det svenska friskolesystemet. Det finns fler.

Annons

Det ena handlar om olämpligheten att behålla Sveriges extremistiska lagstiftning. Det Holland som Damsgaard lyfter fram som exempel har vinstförbud liksom föredömet Finland.

Detta bemöter han den 11 januari med att kyrkan, som driver en friskola i Fagersta, ju inte gör det i vinstsyfte. Det kan så vara, men de riktigt allvarliga argumentet kommenteras inte.

Detta att friskolorna ökar den segregation som en relativt enig krets av skolforskare menar är en av de viktigaste förklaringarna till Sveriges ras i skolresultat. Och i kyrkans skola går inga barn med svårstavade namn.

Vi kan nog leva med att kyrkan och andra icke vinstdrivna organisationer bedriver välfärdsuppdrag för då blir det i en hanterlig omfattning och kanske rent av de positiva effekterna för enskilda elever kan parera och överstiga de negativa på en mer samhällelig nivå.

Det måste vara svårt att göra helt om när det blåser och jag förstår att Damsgaard inte riktigt hunnit med, trots att både hans partiledare och utbildningsministern nu kränger vilt i frågan om vinstdrivna välfärds-producenter och inte minst riskkapitalbolagens roll där.

Även andra gör det. Låt mig peka på Skolverket, Göteborgs universitet, Riksrevisonen och även Expressen som på ledarsidan 10 januari skriver: ”Skolpengsystemet leder till strid om elever, med glädjebetyg och skolsegregation som följd.”

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons