Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer gynnsamt att investera i maskiner än människor

Annons

Industrirobotar på ABB.

De senaste tre åren har tillverkningsindustrin investerat nära 8,4 miljarder kronor i Västmanlands län. Investeringarna i maskiner och apparater behövs för att näringslivet ska kunna växa med nya tekniker, och de är lönsamma eftersom företagen kan göra avdrag från dem.

För att länets företag ska få en ledande ställning i den globala konkurrensen behöver också investeringar i medarbetarnas kunskaper uppmuntras. Det system som finns i dagens Sverige gör det lönsamt att investera i en industrirobot – dock betydligt mindre lönsamt att lära medarbetarna att använda roboten. Modellen, som är utformad efter det gamla industrisamhället, är förstås illa anpassad till det kunskapsintensiva samhället.Tidigare växte den svenska ekonomin framförallt genom investeringar i fabriker och industriella apparater. Bristen på fysiskt kapital var det som begränsade tillväxten. Därför infördes regler som uppmuntrar företagen att göra dessa investeringar. När industrier investerar i fysiskt kapital får de räkna in det i sina balansräkningar som en tillgång. Den chef som tar beslutet att köpa en ny industrirobot kan säga till aktieägare och styrelseledamöter att pengarna investerats offensivt inför framtiden. Det är ett klokt system, eftersom det uppmuntrar till ansvarsfull tillväxt.

Idag har Sverige en kunskapsbaserad ekonomi. Flaskhalsen för tillväxt är inte längre i första hand fysiskt kapital, utan snarare humant kapital i form av medarbetarnas kompetenser. Många företag, inklusive tillverkningsindustrin, hämmas i sin tillväxt eftersom de inte lyckas rekrytera personal med rätt specifik form av kunskaper. Rimligtvis borde det därför vara så att företagen uppmuntras att investera i sin personals kompetensutveckling.

Märkligt nog är det inte så. Om samma chef tar beslutet att vidareutbilda personalen i att använda industrirobotar redovisas det – i enlighet med lagstiftningen – som en löpande kostnad istället för en investering. Chefen ser ut att ha lagt ut pengarna på en kortsiktig utgift, fastän det rör sig om en avgörande satsning på företagets framtid.

Det faktum att investeringar i fysiskt kapital får räknas in som en tillgång gör att företag också uppmuntras att investera under de år då de går med förlust, och dra av investeringen från den vinst som företaget förhoppningsvis gör under framtida år tack vare investeringen. Samma möjlighet ges absurt nog inte för investeringar i medarbetarnas kompetenser.Det finns inga bra skäl att motverka investeringar i kunskap. Ett påtagligt tillväxthinder för Västmanlands län är att företagen har svårt att rekrytera tekniker, ingenjörer, IT-experter och andra specialister.

Kompetensutveckling borde rimligtvis uppmuntras så att poolen av kvalificerad personal ökar på arbetsmarknaden. Trots det håller Sverige fast vid en bokföringslag som aktivt motverkar näringslivets satsningar på kompetens. Är det inte dags att göra det lika lönsamt att investera i kunskap som i maskiner?

Johan Winsborn, branschansvarig Utbildningsföretagen

Nima Sanandaji, tekn. dr. och författare till boken "Miljonprogram för kunskap"

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons