Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer skatt löser inte vårdkrisen

Annons

Besparingsobjekt. Folkpartiet tror att en sammanslagning av försäkringskassor och landsting skulle spara 2,5 miljarder kronor.

Foto: Pressens Bild

De allt sämre förutsättningarna för en god vård i Västmanland och i hela riket talar sitt tydliga språk. Väntetiderna för att få vård och rehabilitering har blivit längre, vilket har bidragit till den kraftiga uppgången av sjukskrivningskostnader. Vi har läst i VLT om kraftiga överbeläggningar på kirurgkliniken. Patienter får ligga i fikarum och arbetsrum, men inte ens då får alla plats. I en stor WHO-studie av vårdkvalitet i olika länder hamnar Sverige långt ner. Få hävdar längre att vårt land har världens bästa vård, trots att vi betalar världens högsta skatter.

I Västmanland liksom i övriga riket har ohälsotal och sjukfrånvaro ökat under de senaste åren. Kvinnor och offentligt anställda är överrepresenterade när det gäller uttag av sjukpenning, sjukbidrag och förtidspension. Även för män uppvisar ohälsotalet totalt sett ett högre värde i Västmanland än i landet. I april 2004 var det genomsnittliga ohälsotalet för kvinnor i Västmanland 58 dagar, jämfört med 51,7 dagar i hela riket enligt Riksförsäkringsverket. En av de arbetsplatser där sjukskrivningar var högst är Landstinget Västmanland, där det under våren 2004 rapporternades att deras anställda oftare är sjukare än i övriga landsting i landet.

Vi i folkpartiet lovar ökade vårdsatsningar på 4,5 miljarder kronor. Vi hoppas att det i praktiken kan bli betydligt mera pengar. Skulle förutsättningarna bli annorlunda än de vi nu räknar med, till exempel genom att det inte visar sig möjligt att genomföra den sammanslagning av landsting och försäkringskassor som vi förordar, kan beloppet bli mindre. Men det är ett uttryck för en mycket tydlig ambition från vår sida.

Vi har stannat på den angivna nivån för att vi samtidigt vill kunna anvisa en trovärdig finansiering. Finansieringen sker främst genom att vi utnyttjar effekterna av att landsting och försäkringskassor slås ihop. Genom att försök bedrevs i mindre skala på 1990-talet med ekonomisk samordning mellan landstingen och försäkringskassorna är det möjligt att göra en bedömning av de ekonomiska effekterna av den reformen. Vi har beräknat effekten på relativt kort sikt till 2,5 miljarder kronor. Folkpartiet vill därtill tillföra en halv miljard kronor till vårdsektorn genom omprioriteringar i statens budget. Till det kommer ungefär 1,5 miljard kronor som folkpartiets kommunal- och landstingspolitiker tillför vårdsektorn genom omprioriteringar i sina respektive budgetar.

Den vårdkvalitet vi bevittnar räcker inte. Det behövs ett nivålyft inom både sjukvården och äldreomsorgen. Det bör äga rum snarast och definitivt innan de stora 1940-talskullarna blir mer vårdkrävande. Då måste färre försörja fler och socialdemokraterna är snabba med slutsatsen att det kräver skattehöjningar. Men Sveriges problem är inte att skatterna är för låga, utan att för få arbetar.

Av alla i arbetsför ålder står för många utanför arbetskraften. Av dem som har ett arbete är det för många som inte går till arbetet. Minskar sjukfrånvaron till mer rimliga nivåer kommer de offentliga utgifterna att minska samtidigt som de offentliga intäkterna ökar. Utan att skatterna höjs.

Folkpartiet menar att det är dags att ändra perspektiv. Individens möjlighet att få vård, rehabilitering och förutsättningar att komma tillbaka i arbetslivet måste sättas i centrum. Det måste fungera oavsett om ohälsan har sin främsta grund i privatliv eller arbetsliv, i plötslig olyckshändelse, sjukdom eller långvarig nedslitning.

En nationell vårdgaranti bör införas. Alla har rätt till vård inom tre månader efter det att behovet har fastslagits. Klarar inte det egna landstinget av att ge vård i tid så bör patienten ha rätt att på hemlandstingets bekostnad få sin vård utförd i ett annat landsting eller hos en annan vårdgivare. Vårdgarantin måste beakta vårdens alla delar, som både diagnos och behandling.

Kerstin Heinemann

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons