Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Michael Gajditza: 1984 är redan verklighet

Alla förstår andemeningen i den klassiska dystopin 1984 av George Orwell och det är från den boken uttrycket Storebror ser dig kommer.

Annons
Bara ett sätt bland många. Måste all ny teknik implementeras i vår vardag bara av det skälet att den finns där, färdig att tas i bruk? undrar Michael Gajditza. FOTO: SCANPIX

Det senaste året har vi sett en livlig debatt kring FRA-lagen, så som det ska vara i en demokrati. Det parlamentariska läget är tämligen sunt kring FRA, oppositionen säger att de vill riva upp lagen om de får makten. Dessutom har ett helt nytt parti bildats för att sätta stopp för bland annat FRA:s framfart; Piratpartiet.

För att slutligen få igenom lagen i riks-dagen hette att endast försvaret skulle få analysera medborgarnas datatrafik. Nu när lagen trätt i kraft sker genast inte bara ändamålsglidningar, utan flera myndigheter vill ha tillgång till informationen och säger sig finna stor nytta av den samlade informationen. Den ligger ju redan där och kan sorteras i intressanta sökmönster.

Helt utan debatt införs just nu andra digitala system. Inte en enda politiker diskuterar eller lyfter frågan. Än mindre sätts vi medborgare in i saken.

Alla Sveriges skolor håller på att upphandla IT-system för att hantera allt som rör våra barn från förskola till gymnasium. Det praktiska med systemen är att du som förälder exempelvis kan gå in via din dator hemma och ändra din inkomstuppgift, vilket sedan styr dagistaxan. Du kan läsa ditt barns betyg, följa utvecklingssamtal och barnets eventuella skolkande. Allt läggs in. Ned på minuten när, om skolan vill.

Samtidigt som skolorna försöker lära våra barn att vara försiktiga med vad de lägger upp på Facebook lägger nu skolorna upp en total profil över varje barns skolgång. Ett otydligt kluster av motstridiga lagar ska hantera rättsskyddet av dessa uppgifter.

Offentlighetsprincip står mot förvaltningslag och personuppgiftslag, samt kommunallag. Alla ska på något sätt samsas om att värna våra barns integritet, fast lagarna är skrivna för en pappersvärld, inte en digital värld.

Ingen har sett över den komplexa juridiska situation som uppstår. Dessutom, register läcker alltid och ingen vet vilka ändamålsglidningar dessa våra barns uppgifter kan utsättas för över tiden.

Samtidigt utgör detta en miljardmarknad där flera företag konkurrerar om marknadsandelarna. Några exempel; Östersunds kommun håller i detta nu på att införa Dexter, vars främsta konkurrent torde vara Tietoenator. Krokoms kommun använder sig av Skola24. Ett annat system är PODB. Hur ser det ut i Västerås?

Företagen lägger in otaliga finesser i systemen för att tjäna mer, men också locka kunden. Mot en extra kostnad per elev och år kan man låta det gå iväg ett SMS till föräldern så fort ett barn skolkat. Automatiskt. Detta har redan varit på tal i Krokoms kommun eftersom funktionen finns i Skola24. Fiffigt säger en del. Har ni redan infört elektronisk fotboja på våra barn, säger andra.

På det administrativa planet förefaller det praktiskt med automatiska SMS. Dessutom föregriper det regeringens förslag till ny skollag där man skriver: ”Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten ska rektorn samma dag se till att elevens vårdnadshavare informeras om att eleven varit frånvarande ...”

På det existentiella planet händer något annat. De administrativa system som är tänkta att förenkla tillvaron börjar sätta våra mänskliga rättigheter ur spel. Både barn och föräldrar tvingas allt längre in i ett totalt övervakningssystem som allt mer liknar det skräckscenario George Orwell målade upp när han 1948 skrev 1984.

Var ska gränsen gå? Måste all ny teknik implementeras i vår vardag bara av det skälet att den finns där, färdig att tas i bruk?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons