Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljonprogrammet gav bättre bostäder

Annons

Vid kommunfullmäktigesammanträdet den 12 april debatterades omvandlingen av Mimerägda hyresrätter till bostadsrätter länge och väl. Under debatten så gick en rad moderater upp och kontrasterade den av Västeråsalliansen föreslagna utförsäljningen med miljonprogrammet. Man menar att detta förslag handlar om valfrihet medan miljonprogrammet handlade om att "tvinga folk att bosätta sig i trista förorter". Utan att gå in närmare på trovärdigheten i påståendet att en utförsäljning av allmännyttans lägenheter skulle ge ökad valfrihet så visar moderaterna på en något oortodox historiesyn i sin beskrivning av miljonprogrammets tillkomst och betydelse.

1964 beslutade riksdagen att en miljon bostäder skulle byggas. Huvudanledningarna till detta var en akut bostadsbrist samt ett behov av att höja standarden i redan befintliga bostäder. För att genomföra detta genomförde man vissa ändringar av kommunallagen så att kommuner fick rätt att bygga utanför kommungränsen samt statliga räntesubventioner. Under perioden 1965-1974 byggde man en miljon bostäder varav 650 000 var nya. Drygt 30 procent av dem var småhus. Att miljonprogrammet skulle vara synonymt med trista betongklumpar i förorten är alltså inte sant.

Miljonprogrammet var ett projekt som saknade motstycke i historien. Med hjälp av politiska styrmedel skapade man förutsättningar så att man under en tioårsperiod rådde bot på bostadsbristen samt höjde lägstastandarden. Moderaternas aversion mot detta är inte svår att förstå. Högerpartiet var emot de statliga subventionerna då och på den punkten har de "nya moderaterna" inte ändrat sig. Att projektet blev lyckat passar förmodligen inte speciellt bra in i den nyliberala historieskrivningen. Att däremot påstå att miljonprogrammet tvingade personer att bosätta sig i de nybyggda bostäderna är dock ingenting annat än historieförfalskning. Sant är att det främst var personer med arbetarbakgrund som bosatte sig i dessa områden. Det var nämligen de som bodde i trånga, undermåliga bostäder. Poängen med allmännyttiga bostäder är ju att de främst ska tillfalla dem som har behovet och inte, vilket blir fallet med bostadsrätter, dem som kan betala mest!

Det var alltså inte miljonprogrammet som tvingade någon att lämna sina gamla bostäder för att flytta någon annanstans. Vad som däremot har förvandlat exempelvis Södermalm i Stockholm från ett arbetarområde till ett område för mer eller mindre välbärgade är omvandlingen till bostadsrätter. Marknadshyror och nya bostadsrätter med allt högre boendekostnader som följd gör att de som lever på marginalerna tvingas flytta. Det är en utveckling jag anser bör motverkas och det är därför jag tycker det vore olyckligt med en utförsäljning av Mimer.

Christian Schremser

Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons