Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljöpartist: Många obesvarade frågor om friskolor

Det pågår nu en intensiv debatt kring ”privata välfärdsföretag” som en reaktion på Lars Ohlys förslag om att förbjuda vinst i friskolor.

Annons
Omdiskuterade. Debatten om för- och nackdelar med friskolor fortsätter. Fotot visar en skola i Stockholm foto:SCANPIX

Välfärden – skola, vård och omsorg är alldeles för viktiga frågor för att behandlas som ett ideologiskt slagträ. Det är lika problematisk som Lars Ohlys inställning till den privata sfären att många liberala skribenter tenderar se privatiseringen som ett framgångsrecept per definition.

Medan en del liberala skribenter ihärdigt framhäver de privata välfärdsföretagens konkurrensfördelar, som motiveras av ”vinstintresse” och skapas av ”kostnadseffektivitet”, finns det fortfarande frågor som man inte förklarat på ett övertygande sätt, eller helst vill ducka för.

Ÿ Om vinst – hur dessa vinster generas?

De vinster som görs inom privat driven skola betraktas som ett bevis för att de offentligt drivna verksamheterna drivs ineffektivt. Jag tror på detta, men bara delvis. När det i flera fall förekommer att privata företag gör mycket stora vinster på kort tid kan man misstänka att ”privatiseringsprocessen” inte gått rätt till – ytterligare ett bevis på att de offentligt drivna verksamheterna, som offentlig upphandling är ineffektiv genom att sälja för billigt.

I förhoppning om att detta handlar om några få ”undantagsfall”, är en mer allmängiltig fråga hur dessa vinster generas? Ja, genom en kostnadseffektivisering har många redan sagt. Jag har inga problem om eleverna får billigare ”kringtjänster” och använder billigare blyertspennor och radergummin. Men om kostnadseffektiviseringen sker genom minskade pedagogiska insatser i undervisning, då kan man fråga sig om denna kostnadseffektivisering verkligen är lämplig? Hur kan det påverka kvaliteten?

Ÿ Om kvalitet – hur jämförelsen kan och har gjorts?

”Friskolor går med vinst när de erbjuder minst lika hög kvalitet till samma kostnad som de kommunala skolorna” – påstås av många friskoleförespråkare. Det är självfallet ett mycket önskvärt resultat. Men vad menar man med ”minst lika hög kvalitet”?

Det saknas helt enkelt en seriös och informativ diskussion om effekten av privatiseringen på kvaliteten, i stället framförs en ideologisk och förenklad syn på sambandet mellan privatisering och kvalitet.

Alla som tänker efter lite inser nog hur svårt det är att definiera och jämföra kvaliteten. Hur kommer det sig då att journalister eller politiker hur lätt som helst kan påstår det ena eller det andra rörande kvalitet?

Ÿ Om konkurrens – hur kan de kommunala skolorna utvecklas?

Konkurrensen behövs för att den kan tvinga de kommunala skolorna att utvecklas för att inte tappa elever till bättre skolor, sägs det. Jag håller med om att konkurrens kan främja produktivitet och kvalitet, men orsakssambandet är inte villkorslöst – eller på nationalekonomiskt språk, inte linjärt.

Med tanke på lärarbristen, inte minst när det gäller bra lärare (som kan få högre lön i friskolorna) och i kärnämnen som naturvetenskap och matematik, hur kan de kommunala skolorna utveckla sig med ännu knappare resurser och brist på humankapital?

Självfallet är detta inte ett tillräckligt skäl att begränsa friskolor eller privata välfärdsföretag. Men både de kommunala skolorna och friskolorna behöver utvecklas. Det är inte en ideologisk fråga, utan det är ett verklighetsproblem som behöver lösas och en fråga om Sveriges framtid som vi väljare bryr oss om.

Jag vill förtydliga att jag inte håller med Lars Ohlys förslag. Men jag vill samtidigt ha en vettig diskussion kring de här frågorna. Frågor som är viktiga för mig, som miljöpartist och förmodligen för många andra partivänner och väljare.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons