Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Morötter och piska förbättrar folkhälsan

På debattsidan i VLT slår sig den rödgröna landstingsmajoriteten för bröstet med rubriken, ”Vi sätter folkhälsan i fokus”.

Annons
Rör på dig. Pehr-Johan Fager menar att det krävs en radikal kostomläggnng och konstant ¿motionerande för att hålla sig frisk.foto: Anders Forngren/vlt arkiv

Visst, man har skapat hälsocentraler och man erkänner delvis att livsstil påverkar våra vanligaste folksjukdomar genom skriva att de ”i viss mån” kan förebyggas.

Men hur många utnyttjar dessa hälsocentraler och varför detta återhållsamma erkännande när det gäller livsstilens påverkan på sjukdomarna. De flesta som studerat hälsofrågor mer ingående vet att en övervägande majoritet av våra folksjukdomar har med livsstil att göra.

Tyvärr räcker det inte med att gå på gym någon gång i veckan och ibland äta fullkornsbröd för att ge kroppen de naturliga förutsättningarna för att hålla sig frisk. Det är frågan om en mer radikal kostomläggning och ett konstant motionerande i vardagen, samt tid för avkoppling och vila, som behövs för att människor skall kunna hålla sig friska.

Tyvärr är inte vårt samhälle uppbyggt kring detta. Livsmedelsproduktion, vår samhälleliga infrastruktur och ständiga krav på att producera mer per tidsenhet är effektiva hinder för en bättre folkhälsa.

Folkhälsa är också en klassfråga. Vilka klasser som haft den bästa folkhälsan har dock varierat, men alltid varit kopplad till ekonomi. Under 1500-talet och fram till mitten av 1800- talet var det de välbärgade ute på landsbygden som hade bäst hälsan och de fattiga i städerna, som levde under dåliga sanitära förhållande, som dog i förtid.

Men under första hälften av förra seklet var det istället de välutbildade och förmögna som stod för den största andelen för tidigt döda. Orsaken var att de hade råd med ett överflöd av socker, vitt mjöl, kött, sprit och tobak, samtidigt som fysisk aktivitet ansågs höra till de lägre klasserna.

Det intressanta är att vi nu är tillbaka i det skede då det är de sämst ekonomiskt ställda och de med lägst utbildning som är de som har den största sjukligheten. Vi har under de senaste 30-40 åren haft en politik som gjort att individens kunskap och plånbok är avgörande för hälsan.

Genom hela 1900-talet och framåt har vi haft en välfärdspolitik där det varit en självklarhet att ständigt öka samhällets utgifter för sjukvården, detta då sjukligheten ökat och allt fler behandlingsalternativ blivit tillgängliga genom medicinsk forskning. Lev som du vill så tar samhället hand om dig då du blir sjuk och det är ditt eget ansvar att hålla dig frisk, har varit politikernas outtalade budskap, samtidigt som glättad reklam frestat våra sinnen med allehanda onyttigheter.

Allt under överinseende av en ohelig allians mellan politiker, sjukvården, medicinindustrin och livsmedelstillverkarna.

Det är verkligen beklagligt att inget gjorts på nationell nivå då vi vet att det varje år finns hundratals miljarder kronor att spara på att hålla människor friska, för att sedan dö av ålder och inte i akuta och kroniska sjukdomar beroende på livsstilen.

Ett av de stora problemen är att det inte finns några ekonomiska incitament för att hålla sig frisk. Ett sådant initiativ skulle kunna vara att individen får göra avdrag för friskvårdsinsatser med ett bot-avdrag, något som Yrkesterapeuternas Riksförbund ivrigt lobbar för. Men det krävs dock mycket mer, och de partier som verkligen tar frågan på allvar har nog mycket att vinna vid nästa val

Jag är övertygad om att människor vill leva i ett samhälle där alla, utifrån sina medfödda förutsättningar, har möjlighet till ett friskt och innehållrikt liv utan sjukdomar. Och livsstilen är den i särklass viktigaste faktorn för detta.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons