Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Myt att välfärden har fått mindre pengar

Debatten kring vår allas välfärd och resurserna till den har senaste tiden varit intensiv.

Annons
Kristin Lahed.

Men tvärtemot den verklighet som flera debattörer försöker spegla visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv att resurserna till vård, skola och omsorg ökat och är högre hur man än mäter än vad de var vid sekelskiftet. Beloppen är justerade för prisutvecklingen och bygger på officiella källor såsom SCB.

Vår rapport sticker hål på flera myter som funnits i den svenska debatten under senare tid.

Skattetrycket i Sverige har fallit från 51 procent år 2000 till 44 procent i dag. Samtidigt betalar svenska folket 260 miljarder kronor mer, justerat för inflationen, i skatt i år jämfört med år 2000. Ekvationen går ihop tack vare att vi haft tillväxt i ekonomin.

Inom vården finns statistik över resurser per viktad vårdkontakt. Mer krävande kontakter, som med specialister, väger då tyngre medan enklare kontakter, som i telefon, har lättare vikt.

Inom de flesta av vårdens områden har resurserna ökat. Exempelvis gäller detta mottagningsverksamhet i specialiserad öppenvård, som ökat med ungefär 20 procent mellan 2003 och 2012.

Skolans resurser per barn eller elev ökar. Undervisningsresurser per elev har ökat sedan 2000, med 13 procent i grundskolan och 3 procent i gymnasieskolan.

Resurserna för äldreomsorgens särskilda boenden har ökat med 22 procent per boende mellan åren 2000 och 2012. För handikappomsorgen är resurserna per funktionshindrad 19 procent högre år 2012 jämförda med 2004.

Ur internationellt perspektiv spenderar Sverige mycket offentliga resurser på vård, skola och omsorg.

Kännedomen om dessa fakta är dessvärre dålig. Opinionsundersökningar har visat att en majoritet tror att resurserna minskat de senaste åren. Bakgrunden kan vara bristfällig information, men också upplevda brister samt förväntningar som inte uppfyllts.

Det är angeläget att förbättra kunskapsläget om resursernas storlek. Man behöver också skilja på resurser och kvalitet. Dyra verksamheter är långt från alltid bäst. Effektivare rutiner kan öka kvaliteten för en given kostnad.

Det vi däremot behöver debattera är hur resurserna används.

Vi vill även syna missvisande påståenden att skattelättnader skulle förklara brister i exempelvis skolan. Det stämmer inte, samtidigt som skolans problem ska tas på största allvar.

Svenska folket är flitigare skattebetalare än någonsin räknat per person och i kronor. Ekonomisk tillväxt är nyckeln. En god utveckling framöver kräver att skattesystemet fortsatt reformeras. Jobbskatteavdrag står till exempel inte i konflikt till välfärdsresurser.

Svensk välfärd står inför stora utmaningar såsom en åldrande befolkning och en allt mer globaliserad värld. Den framtida finansieringen av välfärden beror på hur vi lyckas skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons