Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När får folket rösta om EU-konstitutionen?

Annons

Vi läste i måndagens VLT att Göran Magnusson kommer att rösta ja till EU:s nya konstitution. Det var inte oväntat. Han tillhör regeringspartiet som redan har tagit ställning för den nya konstitutionen. Men vem försöker han övertyga i sin argumentation för ett ja?

I Västmanland ska tio personer få rösta om den nya konstitutionen. Är det oss övriga riksdagsledamöter han försöker påverka? Andra göre sig inget besvär!

De som får möjlighet att rösta om konstitutionen valdes in i riksdagen för tre år sedan, när det ännu inte fanns någon konstitution att ha åsikter om. Att de nu ska representera vad folket vill i frågan är en parodi på demokrati. Det är ytterst oroande att se hur lättvindigt regeringen och flera andra partier tränger undan en anständig demokratisk process.

Mönstret går igen i hela EU. Politiken ska vara färdigförpackad för förankring uppifrån. Rörelser som kräver förändring nerifrån göre sig inte besvär. En folklig rörelse har därför i protest mot regeringens ointresse lämnat in "folkets remisssvar" med drygt 120 000 namnunderskrifter med krav på en folkomröstning. Jag är en av undertecknarna.

Samtidigt som Göran Magnusson pläderar för ett ja försöker han upplysa oss om att den nya konstitutionen inte innebär några förändringar som vi behöver oroa oss för. Varför inte låta folket göra en egen analys av denna fråga och sedan logiskt rösta om den?

Jag vet redan att många inte skulle hålla med Magnusson i hans positiva beskrivningar om våra framtida möjligheter att hävda våra egna intressen. I konstitutionen fastslås till exempel den nyliberala ekonomiska politikens totala överordning som öppnar för en privatisering av verksamheter på livets samtliga områden. Om konstitutionen går igenom kommer vi inte att kunna påverka den politikens inriktning med vår valsedel. Det anser jag inte vara någon marginell förändring och det bör rimligtvis alla få möjlighet att tycka till om liksom om alla andra frågor som konstitutionen berör.

Om kravet på folkomröstning trots allt negligeras kräver den demokratiska anständigheten åtminstone att riksdagen behandlar frågan först efter 2006 års val. Då har folket en chans att rösta fram de riksdagsledamöter som representerar folkviljan.

Många andra länders regeringar gör en annan bedömning än den svenska och låter folket få vara med och avgöra frågan om konstitutionen. Men Göran Persson säger hårdnackat nej. Litar inte Persson på att folket kommer att rätta sig efter honom?

Karin Thorborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons