Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nätverk: Stoppa nyetablering av vinstsyftande skolor

Annons

Konkurrens om Västerås elever ger förlorare 

Nätverket för en likvärdig skola kritiserar vinstsyftande skolor som Engelska skolan.                                                                                             Foto: TT

Europas bästa skola, det var Bildtregeringens vision på 1990-talet. Vägen dit gick via skolval, skolpeng och vinstsyftande skolor. Konkurrensen om eleverna skulle tvinga alla skolor att bli bra. Men det blev inte som det var tänkt.

Likvärdigheten har minskat. Skillnaderna mellan grundskolornas resultat har nästan fördubblats under 2000-talet enligt Skolverket.

Resultaten har försämrats, totalt sett. I internationella jämförelser som PISA, har Sverige gått från en tätposition till en betydligt lägre. De lågpresterande eleverna har drabbats mest, men även för de duktigaste eleverna har resultaten försämrats. I Västerås lämnade var åttonde elev född i Sverige grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan i våras.

Kostnaderna har ökat. Rensat för inflation och löneökning, har kostnaden per elev ökat med 10 procent under 2000-talet i Västerås.

Skolsegregationen har ökat. Skolverkets siffror om föräldrarnas utbildning visar att på åtta år har skillnaderna mellan skolorna ökat med närmare 12 procent i Västerås, mycket beroende på  att Engelska skolan etablerat sig och att Kunskapsskolan blivit betydligt mer segregerad och vuxit.

Skolverkets siffror om föräldrarnas utbildning visar att på åtta år har skillnaderna mellan skolorna ökat med närmare 12 procent i Västerås, mycket beroende på  att Engelska skolan etablerat sig och att Kunskapsskolan blivit betydligt mer segregerad och vuxit.

Där har samlats elever med mer gynnsamma förutsättningar. Risken att eleverna i Kunskapsskolan inte uppnår gymnasiebehörighet är hälften mot risken i de kommunala och i Engelska skolan är den 40 procent lägre, enligt  beräkningar för det socioekonomiska statsbidraget.

Men varför blev det inte som det var tänkt? Jo därför att skolan är olämplig som marknad.

Konkurrensen skapar vinnare och förlorare. Bortvald blir skolan med sämre läge, synliga minoriteter eller med lägre betygsresultat. Den går då miste om elevpengen som följer med varje elev, samtidigt kvarstår kostnaden för en klass även när den inte är fylld. De mer stödbehövande blir oftare kvar, samtidigt som extrastödet måste dras in.

Den kommunala skolan utarmas ekonomiskt när koncernerna överkompenseras. Varje elevplats på en fristående skola ska ersättas med snittkostnaden för den kommunala. Men en koncern kan välja hur många elever den ska ha och på så vis alltid ha fyllda klasser samt starta när en fördelaktig lokal blir tillgänglig.

Kommunerna däremot har helhetsansvaret och ska erbjuda alla plats i alla delar av kommunen. Därför blir kommunens skolklasser inte alltid fyllda och kostnaden per elev blir då högre. Dessutom lockar vinstsyftande grundskolor främst de mer självgående eleverna, som klarar sig med mindre lärarstöd. Dessa skillnader i ansvar och elevsammansättning förklarar varför kommunala skolor får spara samtidigt som kostnaden per elev ökar och koncernerna kan plocka ut vinster.

Skolval bryter inte segregationen. Några elever går mot strömmen, men segregationen ökar eftersom flertalet skolval innebär att eleven söker sig till dem som liknar eleven själv.

Kommunpolitikerna som får bära dessa problem, bör uppvakta sina vänner i riksdagen för steg mot ett skolsystem som gynnar alla barn. Överkompensationen av vinstsyftande skolor bör tas bort. Nyetablering och expansion av de vinstsyftande skolorna bör stoppas. Urvalskriteriet för översökta friskolor bör ändras från kötid till lottning eller urval som ger en allsidig elevsammansättning.

Nyetablering och expansion av de vinstsyftande skolorna bör stoppas. Urvalskriteriet för översökta friskolor bör ändras från kötid till lottning eller urval som ger en allsidig elevsammansättning.

Det brådskar. Varje år som skolor görs till vinnare och förlorare får många barn betala priset. Och skolan som mötesplats för barn med olika bakgrund utarmas.

Boel Vallgårda

tidigare tjänsteman i utbildningsförvaltning

Johan Enfeldt

tidigare förtroendevald (L) i utbildningsnämnd

Helena Weiss Larsson

tidigare rektor i grundskolan

medlemmar i Nätverket för en likvärdig skola

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons