Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Negativt för tusentals när skolan görs om för snabbt

Annons
Ändrade regler. De årskullar som tar studenten kring förändringen kommer att påverkas negativt då den nya betygsskalan antingen kommer att leda till högre eller lägre betyg än vad den tidigare betygsskalan hade gjort, skriver Jonas von Euler-Chelpin.

Skolans många förändringar har inneburit stora omställningar för elever och lärare. Många av förändringarna har bidragit med värdefulla förbättringar medan andra har lett till onödiga risker.

Under de senaste åren har många förslag på stora förändringar inom skolan påtalats. Många av dessa förslag har också genomförts eller röstats igenom och kommer att genomföras inom kort. Detta har medfört många omställningar för landets elever vars utbildningar har blivit lidande. Då den kunskap vi införskaffar oss, samt de betyg vi erhåller under vår utbildning i stor utsträckning sätter gränserna för våra möjligheter i framtiden är detta ett allvarligt problem.

Att skolsystemet ständigt revideras och metoder ifrågasätts är extremt värdefullt och något att värna om, då samhället ständigt utvecklas och förändras. Problemet ligger i dag i hur dagens skola används som ett experiment för hur den svenska utbildningsplanen skall utformas i framtiden. Nya förändringar genomförs snabbt utan att dess konsekvenser och effekter utvärderas tillräckligt. Två tydliga exempel på detta är meritpoängssystemet och förändringen av betygsskalan.

Meritpoängssystemet infördes som ett försök att motivera elever att välja högre kurser inom bland annat matematik och språk. Detta resulterade i att elever, för att nå högsta möjliga betyg, har blivit tvungna att välja kurser som bidrar med meritpoäng, trots större intresse för andra ämnen.

Ett tydligt resultat av denna förändring är att den redan stora pressen på eleverna ökat betydligt och betygen sjunkit som resultat av minskat engagemang. De avgångsklasser som sökte till högskola eller universitet efter införandet men avslutade sin gymnasie-utbildning tidigare fick även sämre möjligheter att nå den utbildning de önskade, då deras konkurrenskraft minskade avsevärt. Ett avskaffande av meritpoängen diskuteras nu endast ett fåtal år efter införandet.

Förändringen av betygsskalan är ännu ett bra exempel på förhastade förändringar, då skalan byttes från ett flergradigt bokstavssystem till ett tregradigt för att nu ersättas av ett betygssystem med fler steg igen. Även om denna förändring kommer att, ur ett långsiktigt perspektiv, bidra med positiva effekter, mer rättvisande betyg, så kommer den snabba förändringen leda till stora negativa biverkningar för de elever som upplever förändringen.

De årskullar som tar studenten kring förändringen kommer att påverkas negativt då den nya betygsskalan antingen kommer att leda till högre eller lägre betyg än vad den tidigare betygsskalan hade gjort. Detta kommer att lämna elever med samma kunskapsmässiga kompetens med olika förutsättningar inför valet av vidare utbildning efter gymnasiet.

Dessa relativt snabba och stora förändringar som skett inom skolan har lett till en negativ påverkan på tusentals elevers framtida studier och indirekt deras framtid. Att nya metoder och modeller läggs fram och undersöks är extremt viktigt men att hela årskurser av elever ska behöva spela ”rysk roulett” med sin framtid för att en metod skall prövas anser jag som en oacceptabel risk.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons