Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nej till EU-grundlagen är ingen kris

Annons

Oron inom EU-etablissemanget är stor inför ett eventuellt nej till EU-grundlagen i Frankrike den 29 maj, eller i Nederländerna den 1 juni, då länderna går till folkomröstning. Oron över folkets protester är ganska märklig. Den grundar sig dels på att kritiken mot EU-grundlagen är irrationell och saknar substans, dels på idén att mer makt till Bryssel alltid är av godo.

Ett sådant resonemang leder till ett allt mer maktfullkomligt EU som inte längre lyssnar på medborgarna. Detta ser vi tyvärr redan tecken på i dag, vilket kan förklara den växande kritiken mot EU-grundlagen över hela Europa.

Ett nej till EU-grundlagen i en eller flera av de tio folkomröstningar som planeras, vilket är mycket möjligt, är ingen kris. Europa "går inte under" som förre kommissionsordföranden Romano Prodi patetiskt nog uttryckte det. Nicefördraget fortsätter att gälla, precis som i dag.

Ett nej till grundlagen är inte heller ett hot mot Bulgariens och Rumäniens medlemskap 2007. EU-kommissionären Olli Rehn, med ansvar för utvidgningen, har sagt att utvidgningen inte hänger samman med EU-grundlagen. Därmed faller ett av ja-sidans vanligaste argument.

Ett nej är ingen kris för EU. Det är tvärtom en nyttig tankeställare om vart samarbetet är på väg. Det skapar en nödvändig tankepaus i integrationsprocessen. En paus som gör det möjligt att ifråga sätta den förhärskande devisen att mer makt till Bryssel löser alla problem. Denna tankepaus kräver också ett radikalt nytänkande om EU:s roll och funktion.

När EU-grundlagen har fallit bör den så kallade Laekendeklarationen dammas av. I detta dokument, som antogs på toppmötet i Laeken utanför Bryssel i december 2001, beskrivs några av EU:s stora problem; bland annat låg demokratisk legitimitet, långt driven centralisering och bristande öppenhet. För att lösa problemet skulle en tydligare kompetensfördelning mellan EU och dess medlemsländer införas. Andra krav var att de nationella parlamentens roll och den så kallade närhetsprincipen (subsidiaritetsprincipen) skulle respekteras.

Ett konvent tillsattes för att försöka åtgärda de problem som Laekendeklarationen identifierade. Resultatet blev en samlad grundlag, EU-konstitutionen. Men i slutdokumentet glömdes Laekendeklarationens analyser och vägledande principer bort. Lösningen blev återigen det gamla standardreceptet: Mer makt till Bryssel.

Nu innehåller EU-grundlagen visserligen några bra förslag. Ministerrådets möten blir öppna och riksdagen får rollen som ett "remissorgan" i EU-byråkratin. Men ingen verklig makt ges dock till de nationella parlamenten.

Efter ett nej till grundlagen måste ett nytt konvent samlas. Det måste vara mer representativt för Europas medborgare - det tidigare konventet dominerades av EU-statsbyggare. Konventets tydliga mandat måste vara att förvalta nej-beskedet och dra upp riktlinjerna för ett fördrag som tydlig begränsar EU:s makt, lägger grunden för ett mindre detaljreglerat och mer flexibelt samarbete.

Ett nej till grundlagen är, paradoxalt nog, en möjlighet för EU att vinna ökat stöd. Det är en möjlighet att återknyta till samarbetets ursprungliga idé om människors och varors fria rörlighet. För det behövs ingen tullunion med höga murar, ingen kostsam jordbrukspolitik och inte 100[EnSpace]000 sidor EU-lagstiftning. Ett nej till EU-grundlagen är ett ja till ett reformerat och bättre fungerande EU.

Nils Lundgren, ordförande och EU-parlamentariker för Juni-listan

Vid en sammanvägning av för- och nackdelar överväger nackdelarna klart. EU:s makt begränsas inte på ett tydligt sätt, ingen beslutskompetens förs tillbaka till medlemsländerna. EU får också redskapen och symbolerna som utmärker en stat - president, utrikesminister, mynt och militär, embryot till en EU-polis och harmoniserad straffrätt som blir en del av ett federalt juridiskt system. Med en gemensam utrikesminister får vi en gemensam utrikespolitik och i förlängningen ersätts Sveriges konsulat och ambassader med EU:s.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons