Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nej till korporatism på arbetsmarknaden

Annons

Solveig Ingemarsson (S) ställde den 29 maj frågan vad som menas med ”den svenska modellen”. På internet hade hon hittat ett förenklat svar och uppgav att det är ett samarbete mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna. Hon var oroad över att den fackliga anslutningsgraden i Sverige och övriga EU sjunker, och hoppades på att Stefan Löfven ska kunna förklara och rädda ”den svenska modellen”.

Går man till läroböcker i statsvetenskap, till exempel ”Spelets regler” av Christer Lundh, som historiskt beskriver lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden, får man ett fylligare svar. Statsvetarna beskriver den svenska, eller egentligen skandinaviska, modellen på arbetsmarknaden som korporatism, där staten som tredje part, genom ekonomiska beslut underlättar för arbetsmarknadens parter att nå avtal.

Det är till synes märkligt att ett korporativt system blivit så populärt i Sverige och övriga Norden. Risken är uppenbar att fackföreningarna blir ofria genom politisk styrning. Så skedde under 1900-talets korporativa diktaturer i Sydeuropa. Exempel är Mussolinis hårda italienska fascism och Salazars ökända ”nya stat” i Portugal. Förklaringen kan vara att i Sverige har Socialdemokraterna och LO lyckats genomföra sitt ”facklig-politiska samarbete” under lugna demokratiska former. SAP och arbetsgivarna har tveklöst haft stor nytta av LO:s samarbetsvilja.

Den så kallade svenska modellen tillkom för att tillgodose industrins behov av stabilitet och arbetsfred, där mycket handlade om exportindustrins konkurrenskraft. Vi står inför en ny situation med fri rörlighet inom EU och behov av flexibilitet i tjänsteföretagen. Stora centrala uppgörelser mellan regeringen, LO och storindustrin har spelat ut sin roll. Att återinföra en korporativ modell skulle försvåra de lokala arbetsgivarnas och löntagarnas fria förhandlingar.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons