Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

NHR: Många människor drabbas av stroke helt i onödan

Tänk er att ABB Arena i Västerås är utsatt för ett bombhot. Polis skulle inkallas, arenan skulle utrymmas och trafiken skulle stängas av. Inga medel skulle sparas för att skapa bästa möjliga säkerhet i en situation som innebär livsfara.

Annons
Tickande bomb. I Västmanland drabbas ungefär 160 personer av hjärtflimmerrelaterad stroke per år.

Så är inte fallet för de människor som går runt med en tickande bomb i sitt hjärta. 150 000 personer har hjärtflimmer, vilket kraftigt ökar risken för stroke – blodpropp i hjärnan. De bör behandlas med blodförtunnande läkemedel för att minska risken för stroke. Men här rycker inga insatsstyrkor ut för att skapa säkerhet, trots att ungefär 160 personer i Västmanland drabbas av hjärtflimmerrelaterad stroke per år. Vården följer inte Socialstyrelsens behandlingsriktlinjer.

Det här är det tydligaste exemplet på medicinsk underbehandling som finns i Sverige. Bara hälften av flimmerpatienterna som redan har haft en stroke får blodförtunnande medicinering som är nödvändig för att förebygga ytterligare blodproppar i hjärnan. Vi inom Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR) tycker att det är helt oacceptabelt.

Behandlingen skiljer sig åt beroende på var man bor. Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att Gotland och Östergötland är bäst på strokeförebyggande behandling, medan Skåne och Örebro är sämst. Västmanland ligger på 15 plats av 21 möjliga.

Varje stroke innebär ett stort mänskligt lidande för dem som drabbas och deras anhöriga. En snabb och god vårdinsats med åtföljande rehabilitering är helt avgörande för möjligheten att komma tillbaka till ett fungerande liv.

I Västmanland får varje år 160 personer stroke som en följd av hjärtflimmer. En del avlider, en del får bestående och livslånga funktionsnedsättningar för resten av livet. Att vårda och rehabilitera dessa människor kostar ungefär 96 miljoner kronor per år, närmare två miljoner i veckan. Det borde alltså finnas även ekonomiska motiv till att satsa på strokeförebyggande insatser.

Dagens standardbehandling är billig och räddar många liv. Ändå får inte alla patienter behandling. För första gången på mer än 50 år introduceras nu en ny generation av strokeförebyggande läkemedel. Behovet av regelbundna kontroller av blodets koagulationsförmåga minskar, vilket är en enorm besparing för primärvården. Biverkningarna är färre, framför allt är risken för allvarliga blödningar lägre. Det borde rimligen leda till att fler personer med hjärtflimmer verkligen kan få hjälp att förebygga stroke. Men kommer de att få det?

Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR) vet att MS-sjuka kan tvingas flytta från ett landsting till ett annat för att få tillgång till nya bättre behandlingar. Vi vet att det är stora regionala skillnader när det gäller behandling av andra neurologiska sjukdomar som alz-heimer och parkinson. Och vi vet att de regionala skillnaderna när det gäller strokeförebyggande behandling av patienter med hjärtflimmer är enorm. Därför är vi oroade. Vi på NHR ser en klar risk att patienter med hjärtflimmer ska fortsätta att negligeras.

NHR:s utmaning till Landstinget Västmanland är att räkna på totalkostnaden, inte pillerkostnaden. Hur många flimmerpatienter måste man behandla för att förebygga en stroke? Hur mycket kostar den förebyggande behandlingen, jämfört med vård och rehabilitering av en strokepatient?

NHR vill också att varje landsting tar Socialstyrelsens öppna jämförelser på allvar – hur ska Landstinget Västmanland minska andelen underbehandlade patienter med hjärtflimmer?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons