Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya betygen förstör elevers motivation

Annons
Tappar sugen. Kan det nya betygsystemet få elever att ge upp om de får ett dåligt resultat i början på terminen?Foto: TT

Äntligen! Nu gör sig eleverna hörda och reagerar på det nya betygssystemet som gäller från läsåret 2011/2012 och som nu använts för första gången vid bedömningen av vårens studenter. Ett system som införts utan djupgående konsekvensanalys vilket tydligt framgår av elevernas kritik.

Att bedöma och sätta betyg på elevers kunskaper kan upplevas som det svåraste som finns. Väl medveten om att ett felaktigt betyg kan få långtgående och oanade konsekvenser har jag under mina många år i skolan ofta upplevt bedömnings- arbetet som ett av de tyngsta uppdragen.

För att klara det här någorlunda bra måste läraren ha tillgång till

• Ett väl dokumenterat underlag för de aktiviteter som förekommit.

• Tydliga kriterier för olika betygsnivåer och

• Ett bra betygssystem.

Diskussionen om betyg är ständigt aktuell. Att skolan skall sätta betyg på sina elever tycks en majoritet vara överens om.

Men. Vilket är syftet med betyg? I vilken årskurs skall de första betygen komma? Hur många betygssteg bör finnas? Skall man använda siffror eller bokstäver?

Många idéer har prövats för att efter några år förkastas. Återigen har ett nytt system införts och betyg skall sättas tidigare. Varför?

• Föräldrar skall tidigare få tydlig information om hur deras barn ligger till.

• Eleverna skall uppmuntras i sin strävan mot bra betyg.

• Nästa årskurs, annan skola, gymnasium, hög-skola eller arbetsgivare skall få information om elevens kunskaper och kunna använda betygen som ett urvalsinstrument.

Kan vi förvänta oss att det betygssystem som nu trätt i kraft kan uppfylla ovan- stående krav? Med lång erfarenhet av att sätta betyg enligt flera olika system anser jag risken stor att inte något av dem kommer att uppfyllas.

Med hänvisning till att betyg sätts i sexan slopades skriftliga utvecklingsplaner (för årskurs 6 – 9), som är framåtsyftande och glömmer bort att betyg endast är ett kvitto på hur det har gått.

I årskurs 1–5 minskade man dessa tillfällen till en gång per läsår från tidigare en gång per termin. En väl dokumenterad framgångsfaktor för att lyckas i skolan minskas därmed och innebär en drastisk försämring.

Systemet innehåller sex steg, men två av dem har ganska flytande kunskapsmål och ger därför utrymme för just det godtycke man ville undvika.

En elev som inte uppnår minst E i alla kunskaps- kraven för ett ämne får betyget F (underkänd). Teoretiskt skall ingen elev behöva hamna i den situationen, då en elev som riskerar att inte nå de lägsta kraven skall ha fått ett fungerande åtgärds- program för att undvika detta.

Verkligheten i skolan fungerar emellertid inte så. Mängder av elever får inte det stöd de har rätt till på grund av brist- fälliga åtgärdsprogram eller inga alls.

Även högre upp i skalan drar de delar som eleven lyckats sämst ned det sammanfattande betyget. Betyget blir allt annat än uppmuntrande. Risken att elever ger upp är stor.

Betyget är en sammanfattning av samtliga kunskapsmål. Utan grundlig genomgång av ett visst betygs olika delar får inte heller en mottagande part klart för sig vilka kunskaper betyget innebär.

Att man drygt tio år in på 2000-talet inför ett betygssystem som i sin grundidé är så negativt är mycket förvånande. Att inte lyssna på och ta till sig av all den forskning som visar hur viktigt ett positivt förhållningssätt är för att lyckas bra med studier är svårt att förstå.

Skolor som lyfter allt positivt som faktiskt sker, som betonar vad elever och medarbetare kan, lyckas bättre. Goda exempel som man borde lära av. Exempel som visar hur viktigt det är att det får vara roligt att vara elev och lärare.

Låt elevers styrkor få smitta av sig och synas i betygen! Stärk känslan av att det är möjligt att få bra betyg!

Inger Öhlmér Skolombud RBU-Västmanland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons