Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya ersättningsmodellen är ingen sparreform

Annons

En enig nämnd för funktionshindrade beslutade i oktober 2004 om en förändrad ersättningsmodell för de bostäder enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som Proaros driver. Ersättningsmodellen trädde i kraft i januari 2005. Den bygger på en grundprincip om att ersättningen till bostäder enligt LSS i första hand ska styras av de skillnader som finns i omvårdnadsbehovet mellan de som bor i bostäderna.

Under arbetet med att ta fram den nya ersättningsmodellen har en bedömning av varje persons omvårdnadsbehov gjorts. Bedömningarna har bland annat gjorts av personer som dagligen träffar de som bor i bostäderna och väl känner hans eller hennes behov. Bedömningarna har utgått från den enskildes behov av personalstöd för att klara det dagliga livet. Dessa bedömningar kommer att ses över cirka en gång per år då situationen för enskilda kan förändras. Bedömningarna av omvårdnadsbehovet är av intern administrativ karaktär och insatserna enligt LSS förändras inte.

Den nya ersättningsmodellen är inte en sparreform. Modellen innebär oförändrad total ekonomisk ersättning och har medfört att en intern och mer rättvis fördelning av de totala resurserna för bostäder enligt LSS genomförts inom Proaros. De bostäder som har flest personer med stora omvårdnadsbehov har också fått mer resurser för att kunna tillgodose den enskildes individuella behov.

Talltorpsgatan är den gruppbostad som per person har den högsta ersättningen av alla gruppbostäder. De förändringar som genomförs med anledning av den nya ersättningsmodellen har stöd av både nämnden och Proaros. Framtagandet och tillämpningen av den nya ersättningsmodellen stöds också av en rapport som Västerås stads förtroendevalda revisorer nyligen tagit fram. Bedömningen är att modellen inte innebär några kvalitetsförändringar.

Torsten Hober tar i sitt debattinlägg upp planering och utformning av bostäderna. Byggnationen följer de krav som nämnden för funktionshindrade fastställt i ett ram och funktionsprogram. Leverantören som byggt Talltorpsgatans gruppbostad har arbetat fram en bostadsmodell som är anpassad och lämpad för personer med funktionshinder och framtagen i samråd med ett antal kommuner. Utöver grundanpassningen kompletterar kommunen i sin planering med en individuell anpassning av varje lägenhet. Erfarenheterna av det här arbetssättet från andra kommuner och hos oss själva är goda.

De personer som erbjöds att flytta in i Talltorpsgatans gruppbostad har, tillsammans med anhöriga och gode män, under tiden för planering och byggnation av gruppbostaden getts möjlighet att delta i utformningen av de enskilda lägenheterna. Torsten Hober var den förste som bjöds in att delta i det arbetet. Han har suttit med i en särskild ritnings- och granskningsgrupp där han som representant för övriga anhöriga och gode män haft stora möjligheter att påverka utformningen både gällande hans vuxne sons lägenhet samt gruppbostaden som helhet.

De som bor i Talltorpsgatans gruppbostad är vuxna personer som har rätt att leva sina liv utifrån sina egna förutsättningar och behov. Var och en får därför stöd och vägledning utifrån sina individuella behov av kompetent och engagerad personal. Den som önskar deltar i gemensamma aktiviteter tillsammans med andra i gruppbostaden eller så väljer man egna aktiviteter tillsammans med sin personal.

En gruppbostad är inte en institution utan är en bostad som består av ett visst antal lägenheter där var och en har möjlighet att utforma sitt liv. I det egna hemmet har den enskilde rätt att själv bestämma till exempel vilken mat han eller hon tycker om att äta även om anhöriga tycker annorlunda. Personalens uppgift är i det avseendet att vägleda den enskilde.

Anhöriga har alltid en viktig roll att fylla. När ett barn flyttar hemifrån uppstår det alltid en förändring i relationen mellan förälder och barn där båda måste "släppa taget" lite grann för att båda ska kunna växa och utvecklas utifrån sina olika roller och de nya förutsättningarna i livet. Detta gäller även för barn med funktionshinder. Det innebär ibland att personal och vänner under olika perioder får en ökad betydelse i den frigörelseprocess som både förälder och den funktionshindrade personen ska gå igenom.

Personer med funktionshinder är en starkt prioriterad målgrupp i den samlade kommunala budgeten de kommande två åren. En omfattande utbyggnad av bostäder planeras enligt LSS. Ambitionen med utbyggnaden är också att möta enskildas individuella behov i så stor utsträckning som möjligt.

Sedan invigningen av Talltorpsgatans gruppbostad har flera uppföljningar gjorts. Processen innan gruppbostaden tillkom i det aktuella bostadsområdet var inte helt oproblematisk. Vi uppfattar att verksamheten trots detta har etablerats på ett bra sätt i området, den omsorg som erbjuds håller en hög kvalitet och både enskilda och personal trivs i bostaden och med verksamheten. De förändringar som görs med anledning av den nya ersättningsmodellen genomförs i samarbete med Proaros och de bör inte påverka den positiva bilden av Talltorpsgatans gruppbostad.

Eva Sahlén

Carina Drugge

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons