Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya utmaningar kan inte mötas med gamla modeller

Annons

Kollektivavtal eller inte kollektivavtal är en fråga för företagare och deras anställda. Inte i något fall kan det vara rimligt att lagen ger facken rätt att tvinga företag teckna avtal trots att de betalar löner och tecknar försäkringar minst i enlighet med kollektivavtalen.

Conny Andersson och Mats Engström menar att kollektivavtalen är förutsättningen för att seriösa småföretag ska klara konkurrensen med utländska företagare. De sätter likhetstecken mellan kollektivavtal och seriositet och säger underförstått att alla företag utan avtal är oseriösa. En mycket anmärkningsvärd uppfattning.

Den snabba förändring som Sveriges näringsliv genomgår innebär bland annat ökad konkurrens från i första hand andra EU-länder. Det är en utveckling som vi varken kan eller bör stoppa. Däremot måste vi anpassa oss till situationen och stärka vår förmåga att möta denna konkurrens. Det är genom ökad effektivitet och kvalitet våra svenska företag kan positionera sig på marknaden.

I den situationen passar kollektiva standardlösningar allt sämre och sämre. Det är därför viktigt med en debatt om hur vi kan förändra dagens modell, för att skapa en ny som bättre passar morgondagen, alltså ett Sverige -efter kollektivavtalen-.

Fackföreningarnas stora utmaning blir därför att gå från att skydda sina kollektivavtal till att skydda sina enskilda medlemmar. Om inte Andersson, Engström och deras kollegor klarar detta kommer förtroendet för den svenska modellen att raseras.

I undersökningar som Företagarna genomfört visar det sig att allt fler uppvisar en ökande misstro mot kollektivavtalsmodellen. Ett skäl till detta är den rådande konkurrenssituationen som förutsätter ökad flexibilitet med mer individuella lösningar. Hälften av småföretagen har inte kollektivavtal i dag. Av de som har avtal anger en fjärdedel att de är nöjda med de effekter som avtalen ger dem.

Misstron handlar om turordningsregler, blockadrätten, fackens bestämmanderätt med vilket fackförbund ett företag ska teckna avtal, etcetera. En del av misstron handlar om frågetecken kring olika avgifter som fackföreningarna debiterar. Granskningsavgifterna är ett betydande tillskott till den fackliga verksamheten som många finner omotiverade. Vilka fördelar får företag och medarbetare av dessa?

För en tid sedan sattes ett byggföretag med fem anställda i Linköping i blockad för vägran att teckna avtal. Företaget som utför alla uppdrag med timdebitering vill inte gå över till ackord. Företagaren och hans anställda är överens om detta. Om de tvingas teckna avtal måste de också införa ackordssystem. Företaget betalar dessutom löner och har tecknat försäkringar som väl överensstämmer med de krav och nivåer som kollektivavtalet stipulerar.

I inget fall är det acceptabelt att avtal ska ingås med tvång. Näringsfrihet, avtalsfrihet och äganderätt är tre fundamentala fri- och rättigheter i en marknadsekonomi, som i sin tur är det enda ekonomiska system som, över tid, visat sig fungera och kunna erbjuda människor ett gott välstånd.

Ove Jansson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons