Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Obehöriga klipp lockar

Annons

Var finns det moraliska och samhällsekonomiska ansvaret hos gymnasieskolor och privata utbildningsinrättningar som erbjuder frisörutbildning? Det finns alldeles för många exempel där de ansvariga enbart ser till kortsiktiga lösningar som är ekonomiskt lukrativa. Man bryr sig inte om branschens behov eller elevernas framtida yrkesmöjligheter. Varje år påbörjar nämligen hundratals elever en utbildning utan möjlighet att skaffa sig branschens kompetensbevis. Därför kräver Frisörföretagarna snarast en samverkan mellan branschorganisationen och utbildningsparterna, för elevernas och konsumenternas skull.

Frisörutbildningen är i dag en av de mest populära utbildningarna på gymnasiet. Varje år söker cirka 3 000 elever till gymnasieskolans frisörutbildning. Av dessa antas drygt 1 000 till utbildningen. Denna verklighet har inte gått kommunernas politiker och tjänstemän obemärkt förbi. I ett första skede har de befintliga utbildningsorterna tagit tillfället i akt att utöka antalet platser till frisörutbildningarna. Därefter har allt fler kommuner har börjat intressera sig för att starta en egen frisörutbildning.

Vid sidan av de kommunala alternativen finns det enligt branschens kollektivavtal en möjlighet att genomföra en lärlingsutbildning under tre år. Inom Frisörföretagarnas sfär påbörjar ungefär 250 lärlingar om året denna utbildning. Uppskattningsvis finns det minst lika många lärlingsliknande platser hos företag utanför Frisörföretagarnas krets.

Trots en ökad antagning till de kommunala skolorna, finns det fortfarande elever som inte kommer in på den gymnasiala frisörutbildningen. Därför har de privata alternativen ökat under senare år. Mot en ofta hög utbildningsavgift erbjuder dessa privatskolor eleverna en introduktionsutbildning om allt från två månader till två år.

Det innebär att eleverna behöver åtminstone ett år som lärling på ett företag, innan man får göra Gesällprovet. Antalet antagna privatskoleelever uppskattas till ungefär 500 per år. Dessutom startas det årligen uppdragsutbildning för vuxna med ett hundratal studerande. Sammantaget innebär det att mer än 2 000 personer påbörjar någon form av frisörutbildning årligen.

Detta skall ställas mot att branschens behov av färdiga frisörer med Gesällbrev ligger runt 400-500 per år. Nämnvärt i sammanhanget är att Sveriges Hantverksråd under 2005 utfärdade 370 Gesällbrev till frisörer. Den naturliga frågan är: Vart tar de andra ungdomarna vägen?

Det kraftigt utökade antalet utbildningsplatser och utbildningsalternativ visar att man från såväl kommunpolitikernas som de privata utbildningsanordnarnas sida inte visar någon som helst förståelse för branschens behov. I kommunernas fall har utbildningarnas dimensionering helt enkelt kommit att bli resultatet av elevernas och utbildningsanordnarnas fria val.

Branschens företagare har i dagsläget ingen möjlighet att ta emot alla elever från frisörlinjen på gymnasiet. Därför kan man lätt räkna ut hur situationen blir när man skall addera eleverna från de privata skolorna.

För det första riskerar kunderna att drabbas av dessa obehöriga frisörer. För det andra får det samhällsekonomiska konsekvenser i form av hög arbetslöshet inom branschen. För det tredje är frisöryrket är i dag en oerhört könssegregerad bransch. 82 procent av branschens aktiva är kvinnor. Vi menar att kommunernas och de privata alternativens överskott på utbildningsplatser kommer leda till att många kvinnor ställs utanför arbetsmarknaden.

Utbildningssituationen så som den ser ut i dag, är ohållbar. Kompetensen som finns inom yrket riskerar att försvinna om inte något görs. Nyckeln till framgång är samverkan mellan politiker, skola, arbetsgivare och fackförbund. Detta har vi inom Frisörföretagarna efterlyst under många år.

Den svenska frisörbranschen håller fortfarande en hög nivå. Låt oss bibehålla denna genom att samverka.

Gunilla Andersson Gustafsson

Thomas Francke

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons